Rullande fröodlingar – skogsbrukets bästa investeringsalternativ!

Det svenska förädlingsprogrammet för skogsträd, som sköts av Skogforsk, genererar hela tiden genetiskt förbättrade plusträd för fröproduktion i fröodlingar, som sköts av skogsföretagen. För närvarande skulle de nya fröplantagerna kunna öka tillväxten i skogen med ca 20 procent. Långsiktigt är ökningstakten ca 0,35 procent per år mätt som förverkligad vinst. En fröodling kommer i full produktion efter ca 20 år, varför det uppkommer en tidsförlust mellan förädlingsframsteg och nya förädlade plantor. Traditionellt planteras en ny plantage vart 20:e år. Med en 40-årig livslängd erhålls en kontinuerlig fröproduktion. Men, med en sådan strategi kommer tidsförlusten mellan förädlingsframsteg och fröproduktion att variera mellan 20 och 40 år, och förlusten i vinst bli mellan 7 och 14 procent. Det uppenbara målet måste därför bli att minimera tidsförlusten mellan förädlingsfronten och fröproduktionen.

I en rapport presenteras en rullande-frontstrategi för att anlägga fröodlingar med tätare intervall och med mindre areal per gång, i form av överlappande delplantager, på ett sätt som ändå säkrar kontinuerlig frötillgång. Den genetiska och ekonomiska vinsten från olika rullande-frontprogram jämfördes, där intervallet mellan nyanläggning varierades mellan 5 och 20 år och fröodlingarnas livscykel mellan 20 och 40 år. Tidshorisonten för studien var 115 år. Ett analysverktyg för skogstillväxt och ekonomi användes för att beräkna det ökade värdet av att använda förädlade plantor, i termer av ökad skogsproduktion, inkomst och nettonuvärde, NPV, vid 3,1 procent real ränta. Virkespriser, föryngrings- och avverkningskostnader och kostnaderna för att anlägga fröodlingar var de som 2022 används av svenska skogsföretag.

Ökningen av virkesproduktionen och den diskonterade inkomsten var alltid större för kortare intervall mellan anläggning av fröodlingsdelarna och med kortare livscykel för varje del. Det beror på snabbare utnyttjande av den successivt ökande genetiska vinsten i förädlingsprogrammet. Den låga kostnaden för att anlägga fröodlingar i relation till den höga inkomsten av att använda förädlade plantor medför att det endast behövs 1–1,5 procent genetisk vinst för göra en investering i en fröodling lönsam.

Men, kortare fröodlingscykel ger mindre fröproduktion per hektar, vilket måste kompenseras med större total fröodlingsareal. Den därmed ökade kostnaden gör de mest intensiva programmen med de kortaste anläggningsintervallen dyrast. Trots detta är det intensivaste programmet för tall, med 20 års livscykel och 5 år mellan nyanläggningar, det mest lönsamma med högst NPV. För gran gav 30 års livscykel och etablering vart 15:e år högst NPV. Skillnaden mellan trädslagen beror på att gran börjar producera frö senare än tall och att kortare fröodlingscykler generellt ger lägre genomsnittlig fröproduktion. Konsekvensen blir att det behövs större fröodlingar av gran än av tall.

I jämförelse med den traditionella strategin för fröodlingar var alla fröodlingar med rullande front lönsamma över den 115 år långa period som undersöktes. Det mest optimala programmet ökade NPV med 7–10 procent för gran och 34–36 procent för tall. Om man bara beaktar diskonterad inkomst var ökningen för det mest intensiva programmen 25 procent och 37 procent för gran respektive tall. Dessa intensiva program ökade virkesproduktionen med 9 procent för båda trädslagen.

Slutsatser

• Övergång till en fröodlingsstrategi med rullande front kommer att öka den realiserade vinsten från förädlingsprogrammet och ge signifikant ökad virkesproduktion och lönsamhet.
• En fröodlingsstrategi med rullande front är fördelaktigare för arter med tidig och stor fröproduktion som tall, jämfört med gran.
• Inkomsten av att använda förädlat frö är 10 till 45 gånger högre än kostnaden för att anlägga och sköta en fröplantage.
• Noggrann skötsel och att införa nya tekniker för att säkra rikliga fröskördar är viktigt för att ytterligare öka vinsten av fröodlingar. Att öka fröproduktionen i gran är särskilt viktigt.
• Ytterligare fördelar med en rullande-frontstrategi är: a) en mer kontinuerlig arbetsbörda som underlättar för skogsföretagen att upprätthålla kompetens, b) en närmare och mer kontinuerlig samverkan för skogsföretagen med Skogforsk och förädlingsprogrammet och en effektivare överföring av plantmaterial till nya fröodlingar.

Om studien

Studien utgör en del av ett större arbete 2022–23 som utförts på beställning av Stora Enso. I den här omarbetade versionen av utredningen, som Stora Enso väljer att sprida även till övriga aktörer i svenskt skogsbruk, behandlas enbart frågeställningen som analyserar en strategi för att snabbare föra ut förädlingsframsteg i skogen.