Skogen – en attraktiv framtidsbransch?

Skogforsk medverkar i en antologi med titeln Green Dreams and Workforce Reality som ges ut av Future Forests, en plattform för tvärvetenskaplig skogsforskning, samverkan och forskningskommunikation. Plattformen är ett samarbete mellan SLU, Umeå universitet och Skogforsk.

Antologin innehåller en serie texter på temat skogsnäringens arbetskraftsbehov och villkoren för de som jobbar i skogen.

Skogsbranschens attraktivitet och förmåga att rekrytera nya medarbetare som motsvarar behovet har genom åren lyfts och diskuterats med varierande intensitet. Bristen på arbetskraft i branschen märks i flera yrkesgrupper: maskinförare, motormanuella skogsarbetare och skogsvårdsarbetare liksom virkesköpare, rådgivare, produktionsledare och planerare saknas. Larmrapporter om kommande pensionsavgångar, entreprenörers avhopp från branschen och skogsbruksskolors problem att attrahera elever har dykt upp med olika tidsintervall. Parallellt med detta har frågan om kostnaderna i samband med nyrekrytering av framför allt maskinförare, varit ett ständigt aktuellt diskussionsämne.

Skogsnäringen har över tid rationaliserats kraftigt, vilket gjort att personal som tidigare varit en länk i vardagen mellan det praktiska utförandet i skogen och tjänstemännen på kontoret nästan helt försvunnit.  Tjänstemän med tidigare  erfarenheter från praktiskt arbete i fält har under samma tidsperiod minskat, då flera idag kommer direkt från högre utbildning in i dessa roller jämfört med tidigare. I många sammanhang lyfts problemet med  bristande kompetens när det gäller de praktiska frågorna i fält och att detta kan kopplas till branschens attraktionskraft.  

Skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk, administrerar och driver ett antal samverkansgrupper med olika inriktningar. En av dessa grupper, Samverkansgruppen för Entreprenadskogsbruk – ESG, har fokus på frågor som rör skogsbrukets entreprenadtjänster och deltagarna möts för att tillsammans identifiera, diskutera och arbeta med angelägna utvecklingsprojekt inom detta område. Gruppen består av ett tiotal skogsvårds- och avverkningsentreprenörer och lika många tjänstemän som arbetar i företag som köper tjänster av entreprenörerna. Inom ESG finns ett antal arbetsgrupper som jobbar aktivt med olika typer av frågor. En av grupperna går under namnet Attraktiv Bransch och arbetar med frågor kring kompetensförsörjning i olika yrkesgrupper i skogsbruket. När denna text skrivs, har man fokus på behovet av maskinförare och hoppas att arbetet kan bidra till att man redan på ett tidigt stadium kan uppmuntra grundskoleelever att intressera sig för skogsbranschen.

Arbetsgruppen har genom åren också initierat ett par examensarbeten inom samma tema.  Ett av dessa syftade till att belysa hur väl kompetensen hos studenter som nyligen tagit examen från de skogliga universitetsutbildningarna i Sverige matchar behovet av kompetens i tre vanliga ingångsyrken i skogsnäringen; virkesköpare/inspektorer, produktionsledare och planerare/förvaltare. Studien genomfördes vid Linnéuniversitetet och bär namnet Skogsnäringens kompetensförsörjning (Andersson 2018). I studien intervjuades tidigare studenter från jägmästar- och skogsmästarprogrammen vid Sveriges lantbruksuniversitet och skogskandidat- och högskoleingenjörsprogrammet Skog och Träteknik vid Linnéuniversitetet, som hade arbetat mellan ett och fem år efter examen. Dessutom intervjuades personer i olika roller och med längre yrkeserfarenhet inom såväl bolag som skogsägareföreningar. Bland de förbättringsmöjligheter som identifierades nämns mer nischade utbildningsalternativ och integrering av praktiska tillämpningar i utbildningarna. De nyutexaminerade framhöll vikten av skoglig kompetens som bas för sin yrkesutövning. Affärsmässig kompetens och kommunikationsförmåga var viktiga faktorer som lyftes av båda kategorier av respondenter.  Resultatet visar också att det finns vissa skillnader när det gäller vad de nyutexaminerade studenterna förväntar sig av olika yrkesroller och hur det är att jobba som exempelvis virkesköpare/inspektor i verkligheten. Studien lyfte fram att det finns behov av att utveckla en gemensam syn hos medarbetare och ledning inom skogsnäringen när det gäller definitionen av olika yrkesroller och vilken kompetens som krävs för dessa, men också utvecklad dialog och samverkan mellan akademi och skogsnäring.

Under 2021 genomfördes ytterligare ett examensarbete på uppdrag av ESG. Arbetet Rekrytering av skogsmaskinförare från naturbruksgymnasium som genomfördes vid Skogsmästarskolan (Ek & Skotte 2021), grundar sig i att det finns för få skogsmaskinförare och att dessa sällan stannar kvar i yrket längre tid än några år. I studien undersöktes hur många av de som studerat vid naturbruksgymnasiernas skogsbruksutbildningar som arbetar som skogsmaskinförare och varför de som slutar väljer att lämna branschen. Anledningar till att maskinförare väljer att lämna yrket är  en kombination av låg lönenivå och dåliga arbetsförhållanden i form av hög arbetspress och skiftgång. De förare som fortsätter i yrket uppger bland annat att friheten att påverka sina egna arbetstider och att de känner att de får förtroendet från arbetsgivaren att arbeta självständigt, är faktorer som bidrar till att de väljer att stanna kvar.

Även skogsföretagen gör insatser för att öka branschens attraktivitet. Ett exempel på detta är SCA, som startar en eftergymnasial yrkesutbildning i egen regi. Syftet är att bidra till att utbilda fler skogsmaskinförare genom att vända sig till personer med några års yrkeserfarenhet från andra branscher som är intresserade av att byta yrkesbana. Utbildningen kräver inga tidigare erfarenheter av maskinkörning eller skogliga kunskaper och urvalet av deltagare sker genom intervjuer. Skogforsks arbetsgrupp Attraktiv bransch kommer att följa denna utbildning och deltagarna över tid för att studera hur satsningen faller ut.

Författarna tror på den svenska skogsnäringen som en framtidsbransch som kan matcha de tre hållbarhetsbenen – ekonomiska, miljömässiga och sociala värden. Det  kommer att finnas en efterfrågan på skogens resurser även i framtiden och för att kunna tillvarata dessa på bästa sätt så krävs rätt kompetens och framförallt ett intresse för skogsbranschen som arbetsplats.

Referenser:

Andersson, H.W. 2018. Skogsnäringens kompetensförsörjning – en studie av hur nyutexaminerade studenters kompetens matchar näringens förväntningar. Examensarbete, Skogs- och träteknik. Linnéuniversitetet.

Ek, P. & Skotte, A. 2021. Rekrytering av skogsmaskinförare från naturbruksgymnasium. Examensarbete i skogshushållning 2021:10. SLU-Skogsmästarskolan.