Skogsbrukets utveckling under 30 år: analys av ekonomi, produktivitet och kvalitet

Skogforsk fick under hösten 2024 i uppdrag att ta fram underlag till 2024 års skogspolitiska utredning. Rapporten behandlar utvecklingen av kostnader, intäkter, lönsamhet, virkespriser, produktivitet, investeringar samt kvalitet i utförda skogsbruksåtgärder mellan 1993–2024. Data samlades in från bland annat offentlig statistik, vetenskapliga artiklar, publikationer från Skogforsk och egna data. Den färdigställda rapporten har nu omarbetats till en Arbetsrapport. Nedan följer en sammanfattning av innehållet.

Sjunkande skogsbruksindex

Sedan 1996 har skogsbruksindex minskat. Indexet, som visar förhållandet mellan skogsägarens intäkter och kostnader, speglar en försämrad lönsamhet. Även det reala nettotäckningsbidraget, det vill säga vinsten per hektar efter inflation, har minskat. Under de senaste tio åren har det varierat mellan ca 400 och 1 400 kr per hektar, där Götaland haft den starkaste utvecklingen och södra och norra Norrland den svagaste.

Drivning – största kostnadsposten

Den största kostnadsposten inom skogsbruket är drivning, och den har, i reala termer, minskat för föryngringsavverkning och varit oförändrad för gallring. Förbättrade förutsättningar för föryngringsavverkning (större träd och högre uttag per hektar) och en ökad produktivitet i drivningsarbetet under första delen av perioden förklarar denna utveckling. Samtidigt har kostnaderna för att bygga och underhålla skogsbilvägar ökat kraftigt och blivit fyra gånger högre sedan 1996, räknat per kubikmeter avverkat virke.

Jämförelse med andra länder

Finland har haft en betydligt bättre lönsamhetsutveckling än Sverige sedan 2012, vilket bland annat beror på högre virkesvärden och att kostnaderna för vägar inte ökat lika kraftigt.

Medelvirkesvärdet vid bilväg har varit högre i Sverige än i Norge, men lägre än i Finland de senaste tio åren. Tyskland har sedan ett antal år tillbaka haft högre virkesvärden än både Sverige och Finland, men råkade ut för en kraftig nedgång i medelvirkesvärde på grund av stora barkborreangrepp 2018 och åren därefter. Även i Schweiz är priset på virke högt, vilket gör att industrin importerar mycket virke. Trots höga virkesvärden har Schweiz ett negativt skogsbruksindex, där kostnaderna är högre än intäkterna.

Nytt mått föreslås

Produktivitetsmåtten i skogsbruket behöver utvecklas, eftersom de traditionella måtten inte längre fångar hela bilden av skogsbrukets effektivitet och värdeskapande. I takt med att skogsbruket producerar fler nyttigheter än enbart virke, samt att nya teknologier och metoder införs, behövs ett bredare perspektiv som också inkluderar ekonomi, kvalitet, naturvård och klimatnytta för att ge en mer rättvisande bild. I rapporten föreslås det nya måttet ”Skogsbruksnetto”, vilket är ett skalbart produktivitets- och lönsamhetsmått i enheten kronor per hektar.

Investeringar i skogsnäringen

Skogsindustrin investerar årligen runt 15 miljarder kronor per år (10–12 procent av den totala industrin). Dessutom investerar skogsägarna över åtta miljarder kronor per år i skogsbruket, här går en stor del av investeringarna till anläggning av ny skog och skogsbilvägar. Därutöver investeras i forskning och utveckling samt i skogsträdsförädling.

Kvalitet i skogsbruksåtgärder

Skogsbruksåtgärdernas kvalitet följs framför allt upp av skogsägarna själva, och här saknas generellt rikstäckande uppföljning. Skogforsk driver projektet Föryngringskollen, där stickprov görs på föryngringar i hela Sverige. Projektet visar att det genomsnittliga plantantalet per hektar är lägre än avsett. Markberedningen har stor betydelse för resultatet, och vilken metod som passar bäst beror på markfuktighet, jordart, klimat och väder.

Det finns flera indikationer på att gallringar genomförs för sent, vilket kan leda till sämre beståndsutveckling. Dessutom gallras ofta skogen så att det blir för låg grundyta i det kvarvarande beståndet, vilket är en ”skötselmässig varningsklocka”.

Utvecklingen på ett övergripande plan

Den generella utvecklingen i skogsbruket sedan 1993 har präglats av ett antal viktiga skeenden och händelser, såsom ny skogsvårdslagstiftning, certifieringssystem, teknikutveckling, stormar och granbarkborreangrepp. Dessutom har skog och skogsbruk fått ett ökat intresse i den allmänna debatten.