Fem frågor om förädling

1. Hur mycket snabbare växer förädlade plantor i praktiken?

Dagens skogsägare får 10-25 procent högre tillväxt genom att använda förädlade träd istället för träd från lokala bestånd. Den högre tillväxten kan tas ut i fler kubikmeter virke eller kortare omloppstid.

2. Enskilda oförädlade träd kan vara större än förädlade träd. Varför är det så?

Det är inte bara generna som styr trädens tillväxt. Faktum är att det bara är en mindre del av skillnaden mellan träden i en skog som beror på generna. Resten beror på att förutsättningarna varierar. Skillnader i mikroklimat, olika tillgång på näring, vatten och solljus samt konkurrens från andra träd är några exempel. Ett enskilt oförädlat träd kan vid goda förutsättningar växa snabbare än ett förädlat med lite sämre förutsättningar. Men i genomsnitt växer förädlade träd bättre, vilket syns tydligt om man tittar på hela bestånd.

3. Finns det risker med att använda förädlade träd i skogsbruket?

Ett viktigt mål med förädlingen är att öka odlings- säkerheten genom att minska risken för skador av väder och olika organismer, alltifrån skadesvampar till älgar. Förädlarna testar träden på många platser med olika miljö och väljer dem som är bäst i genomsnitt. Risken för skador är därför mindre jämfört med oförädlade träd. Genom att dessutom behålla genetisk variation i bestånden försäkrar man sig mot det oväntade och oförutsedda.

4. Kan man använda DNA-analyser i förädlingen?

Det pågår en snabb utveckling av nya metoder där variationen i DNA, som ett hjälpmedel i förädling, studeras. Dessa metoder används rutinmässigt inom förädlingen av jordbruksgrödor och liknar mycket den traditionella förädlingen, men värdet kan mätas hos olika individer redan när de är mycket unga. Utvecklingen inom skogsträdsförädlingen har gått långsammare, främst på grund av mycket längre generationstider, men mycket arbete pågår nu inom detta område. En sådan metod är genomisk selektion där ett träds DNA-profil används för att välja ut de bästa individerna. De utvalda träden skiljer sig inte från de som väljs i traditionell förädling, men metoden har potential att effektivisera förädlingen.

5. Hur används kloner i skogsbruket?

En klon skapas när flera kopior av en och samma individ tas fram, till exempel med sticklingar. Alla plantor i klonen har då samma arvsanlag. Klonens storlek kan variera från två plantor till många tusen.

Klonförökade plantor är det snabbaste sättet att ta tillvara den genetiska vinsten. Jämfört med plantor från fröodlingar kan förädlingsframstegen användas 20 år tidigare i det praktiska skogsbruket. Klonförökning kan röra sig om kloner som testats i fält och som förökas upp till stora mängder. Det kan också vara kloner som förökats från plantor med mycket bra föräldrar där det finns begränsat med frö.

I skogsbruket används vegetativ förökning i mycket liten skala. Den sticklingförökning av gran som sker görs från plantor med bästa möjliga föräldrar, med ett mycket stort antal kloner och ett litet antal plantor av varje klon. En liknande strategi kan användas genom att använda somatisk embryogenes i laboratorier för produktion av klonplantor, SE-plantor. Det pågår nu verksamhet för att skala upp den metoden. Ett annat exempel på klonförökning i praktiskt skogsbruk, om än i mycket liten skala, är sticklingar av poppel- och hybridaspkloner som är testade i fältförsök.

Somatisk embryogenes kan bli en intressant metod för framtiden. Från ett enda frö kan många plantor framställas. Arbete pågår nu för att effektivisera denna metod så att den kan användas för storskalig produktion av plantor.