logga
Bild: Staffan Jacobsson
Målet med förädlingen är att få fram plantor med bättre överlevnadsförmåga, tillväxt och kvalitet samt möjligheten att välja plantor som är anpassade till det framtida klimatet.

Resultatet blir friskare skogar, högre ekonomisk avkastning från skogsbruket och en högre koldioxidinbindning.

Att satsa på förädlade träd är som att byta till skog på bördigare mark. Skogen växer fortare, gallringarna kommer  tidigare och omloppstiden blir kortare. Förädlade plantor har stor betydelse för det enskilda beståndets utveckling och skötsel, men också för fastighetens eller företagets avverkningsmöjligheter. Ja, det påverkar hela Sveriges virkesförsörjning.

Dagens förädlade plantor växer 10-25 procent bättre än plantor från oförädlat frö. I takt med att förädlingen fortsätter anläggs nya fröodlingar som kommer att ge allt bättre frö. I dag går det att köpa plantor från de modernaste fröodlingarna med upp till 25 procent högre tillväxt än de lokala plantmaterialen. Tillgången kommer att öka framöver.

Tidig effekt

Effekten av förädlade träd märks redan vid plantetableringen. Förädlade träd är mer robusta och förberedda för ett varmare klimat. De har högre motståndskraft och tolerans mot väder, frost och skadegörare. I genomsnitt skadas de mindre och överlever bättre.

Förädlade träd har också bättre kvalitet. De är rakare, grenarna står mer rakt ut från stammen och de är mindre skadade vid grenvarven. De kommer därmed att ge bättre betalt för virket.

Genom att ta hänsyn till olika egenskaper i förädlingen kan det totala värdet öka. Tillväxt, klimatanpassning, överlevnadsförmåga och kvalitet är några exempel på egenskaper som förädlarna  jobbar med.

Förädlarna  beräknar värdet av varje egenskap med hänsyn till trädslag, var träden ska användas och hur skogen ska skötas. På så sätt kommer till exempel överlevnadsförmåga att väga tyngre i kärvt klimat och kvistkvalitet kommer att väga tyngre för tall än för gran. I avvägningen tas även hänsyn till osäkerhet i mätningarna.

Tillväxt väger alltid tungt och kan mätas mer entydigt än till exempel virkeskvalitet. Det är därför förädlarna oftast bara kommunicerar det genetiska framsteget för tillväxt.