Hyggesfria skogar dyrare att avverka

Om studien

Dagens trakthyggesbruk är välstuderat när det gäller kostnader och intäkter, medan kunskapen om andra system för skogsskötsel är mera bristfälliga. Därför är prestationsstudier av maskinsystem i blädning nödvändiga för att utvärdera produktiviteten i blädning.

Studiens syfte var att mäta tidsåtgången i mekaniserad blädning och jämföra resultatet mellan trakthyggesbruket och omfattade blädningsingrepp (med eller utan avverkning av stickvägar). Konventionell slutavverkning eller gallring studerades som referensåtgärder. 

Om objekten

Fyra grandominerade och flerskiktade bestånd ingick i studien och försökslokalerna var spridda från Ångermanland i norr till Småland i söder. Tidsåtgången för att avverka och skota totalt 598 blädade stammar mättes med tidsstudier på momentnivå. Analysen baserades på variabler som t.ex. medelstamvolym för skördare och terrängtransportavstånd och uttagsvolym för skotare. Kvaliteten i blädningsingrepp beskrevs som uttagsstyrka samt skadeandel på kvarvarande träd.

Inledande blädning

Ett första blädningsingrepp innebär en omföring av trakthyggesbrukad eller obrukad skog till blädningsbruk. Det kallas inledande blädning. Då kan man behöva göra stickvägar i beståndet, om det inte redan finns ett stickvägsnät.

Datamaterialen bakom gallringsnormen för skördare (Brunberg, 1997) och skotare (Brunberg, 2004) som användes i studien innehåller liknande observationer av avverkningsarbete med och utan stickvägsupptagning. Tidsstudiematerialet innehöll både öppnande av stickvägar (då man avverkar alla stammar i den blivande stickvägen) samt ren blädning från befintligt stickvägsnät (selektivt stamval).

Senare blädning

Vid de återkommande avverkningarna i en blädningsskog använder man det stickvägsnät som skapades vid den inledande blädningen. Då avverkas bara selektivt valda stammar, och det ökar andelen kranmoment. Om uttaget dessutom sker i de övre diameterklasserna så blir antalet avverkade träd per arealenhet lägre trots samma uttag av volymer. Då ökar tidsåtgången per stam.

För att räkna med denna prestationsförändring vid senare blädning, d.v.s. uteslutande mellan stickvägarna, har en teoretisk ökning av tidsåtgången beräknats i studien.  

Resultat

Studieresultaten indikerar att drivningskostnaden över en omloppstid ökar med 28 procent i blädning jämfört med trakthyggesbruk, och att dieselförbrukningen på samma sätt ökar med 21 procent. Det medför i sin tur ökade koldioxidutsläpp.

Skadeandelen var låg. En del skador noterades på träden i det tätaste beståndet. Uttagsstyrkan var lägre än målet, vilket kan förklaras med att åtgärden var obekant för samtliga förare.

Figur 1. Kostnaden per m³fub för skördare i förhållande till medelstamvolymen.

Figur 2. Drivningskostnaden per m³fub i förhållande till medelstamvolymen.

Diskussion

Stämmer med gallring

När man blädar en skog för första gången, ofta med öppnande av stickvägar (inledande blädning), överensstämmer tidsåtgången för både skördare och skotare med normal tidsåtgång i gallring. Skördarens prestation i blädning var i studien endast en knapp procent högre än förväntad prestation i gallring. Skotaren låg endast tre procent från gallringsnormen. Däremot visar resultaten att det selektiva stamvalet utanför stickvägsnätet gav 30 procent högre tidsåtgång för skördaren än i inledande blädning. 

Gallringsnormen kan användas i blädning

Det här talar sammantaget för att den befintliga gallringsnormen för skotare (Brunberg 2004) också kan användas för prognos av skotarens prestation i både inledande blädning och senare blädning.

Vid bedömning av skördarens prestation kan blädningsskogens avvikelser från en vanlig, homogen gallringsskog sannolikt fångas genom justering för:

• antal kvarstående stammar.
• antal uttagna stammar.
• om skogen höggallrats.

För skördarens prestation har medelstamvolymen störst inverkan. I en heterogen volymblädad skog är uttagna stammar betydligt grövre än om skogen hade skötts för att bli homogen och gallrats. Skillnaderna mellan skotning i gallring, inledande blädning och senare blädning kan troligen fångas genom variabler i befintlig norm, bl.a. transportavstånd och virkeskoncentration.

Skördarna var för små

Flera förare bedömde att deras skördare var för liten för de grova bestånden, och att det gav en lägre prestation. Under studierna hade alla skördare problem med grova stammar på långa avstånd. Arbetsmetodiken vid skotning borde inte skilja sig från gallring av enskiktad skog, men skördarens arbete påverkas avseende stamval. Skördarförare som är vana vid blädning bör därför kunna uppnå en högre prestation än vad som noterats i denna studie.

Underväxten viktig

Underväxten har varit gles i studiebestånden och slutsatser kan därför inte dras om dess inverkan på prestationen. Men underväxten är avgörande för beståndsutvecklingen, d.v.s. inväxning av nya träd, och för att ta tillräcklig hänsyn till den ökar troligen tidsåtgången pga. försiktigare kranarbete.

Uppföljning krävs

Uttagen volym var i genomsnitt sju procentenheter lägre än målsättningen. Detta beror sannolikt på att förarna i studien inte var vana att bedöma uttag och genomföra stamval i blädning. Vid blädning är uppföljning av volymuttag för skördarförare minst lika viktigt som vid konventionell gallring, vilket kan underlättas av automatiserad uppföljning, t.ex. Skogforsks beslutsstöd "hprGallring".

Vid blädning rekommenderas:

• stor skördare i kombination med mellanstor skotare.
• förare med tidigare erfarenhet av liknande åtgärder, företrädesvis gallring.
• att instruera skördarförare i stamval och följ upp volymuttag, med fördel genom metodiken för automatiserad gallringsuppföljning.
• att planera stickvägsnätet noggrant.