Hyggesfritt skogsbruk på landskapsnivå

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 926-2017.

Skogsbruket i Sverige är sedan 1950-talet helt dominerat av trakthyggesbruk. Under vissa perioder har olika former av skärm- och timmerställningar haft viss popularitet. Kontinuerligt bevuxen blädningsskog är mycket ovanlig nedan­för den fjällnära barr­skogen. Samtidigt har intresset för hyggesfria skötselsystem ökat. De som förespråkar hyggesfri skogsskötsel lyfter ofta fram tre nyttor: rekreationsvärden, biologisk mång­fald och renskötselns behov. Det finns också ekonomiska argument som lägre föryng­ringskostnader och för­väntat bättre virkeskvalitet.

I den här studien sammanfattar vi en analys av konsekvenserna av en mer omfattande användning av hyggesfria metoder. Analysen bygger på en littera­tur­­genomgång och kunskapsöversikt om effekter på virkesproduktion, virkes­uttag, virkessortiment och kvalitet, drivningskostnader och avverknings­skador, insekts- och stormskador, rotröta, klimatnytta, klimatanpassning, flora och fauna, rennäring, rekreationsvärden, vilt samt bär och svamp.

I analysen gjordes en bedömning av konsekvenserna av tre olika scenarier med olika andel hyggesfritt skogsbruk. Dessa jämfördes med ”business-as-usual”, det vill säga. dagens skogsbruk med trakthyggesbruk och naturhänsyn enligt skogs­brukets målbilder.

• HF10 – 10 procent av den produktiva skogsmarken, utöver frivilliga av­sätt­ningar i NO- och NS-bestånd, brukas med blädning i granskog. Nivån på naturhänsynen motsvarar skogsbrukets målbilder.
• HF30 – 30 procent av den produktiva skogsmarken brukas med blädning i granskog. Det innebär att hälften av all granskog brukas med blädning.
• HF100 – 100 procent av all produktiv skogsmark brukas med hygges­fria metoder. Granbestånden med blädning och tall-, bland- och löv­bestånd med överhållen skärm.

I samtliga scenarier antogs att naturhänsyn bedrivs på en nivå motsvarande skogs­brukets målbilder. Den hyggesfria skötseln antogs också ha bedrivits under så lång tid att den blädade skogen hade utvecklats till fullskiktad bläd­ningsskog. Skärmskogsbruk hade också pågått under en längre tid. Omställning från enskiktad till fler- eller full­skiktad skog ingick alltså inte i analysen.

En annan förutsättning var att scenarierna bygger på en tänkt svensk medel­skog där hälften av markerna är granståndorter, och hälften mer lämpade för tall och med en jämn åldersklassfördelning. Lövinblandningen förutsattes också vara som i dagens skogstillstånd. I realiteten kan det bli svårt att uppnå målet med lövinblandning efter­som pionjärlövträd (främst björk) helt domi­nerar i dag. Dessa kommer att missgynnas av hyggesfri skötsel.

Läs rapporten i sin helhet nedan.