Lövskog

I Sverige används lövvirke oftast som råvara i massaindustrin (massaved), men det finns stor potential att odla sågtimmer, som normalt har ett betydligt högre förädlingsvärde.

Bild: Sverker Johansson/Bitzer

Barkborren dödar granskog och svampen törskate plågar tallskogar i norr. Det gör lövträd, inte minst björk, till intressanta komplement, bland annat eftersom de i dag saknar allvarliga skadegörare.

Lövträden för massor av positiva egenskaper med sig. De ökar variationen i skogslandskapet och gynnar därmed lövträdskrävande arter. Dessutom binder björk mer koldioxid de första 30 åren än tall och gran. Och förutsättningarna för industriell förädling finns, och därmed även marknadsförutsättningar för skogsägarna. I dag utnyttjas dock inte potentialen av svensk skogsindustri.

Här sammanfattar vi några insikter om lövträd och lövskogsbruk:

Mer lövskog ger större riskspridning då trädslagen blir fler än gran och tall.
Björken är inhemsk och lätt att odla. Den är också relativt frisk och drabbas inte av allvarliga skadegörare.
Björken etablerar sig snabbt i en föryngring, vilket gör att den binder mer kol än tall och gran fram till cirka 30 års ålder.
Under en hel omloppstid är volymtillväxten oftast lägre i löv- och blandskogar än i rena tall- och granskogar. Hybridasp på bördig mark utgör undantag.
Blandskog är mer skötselintensiv än ren barr- och lövskog och kräver större försiktighet vid skötselinsatser om skogen är flerskiktad.
Hybridasp och ek är svårare och dyrare att etablera än björk. Det beror på att de normalt planteras och att planteringarna behöver stängslas in på grund av hög risk för viltbete.
Liksom för tall och gran, finns för björk och hybridasp förädlat och testat material för plantering. Förädlade plantor ger högre tillväxt, bättre kvalitet samt mer livskraftiga och klimatanpassade träd.
Fler trädslag i skogslandskapet ökar den biologiska mångfalden då det ger flera olika sorts livsmiljöer för olika arter.
På föryngringsytor ger lövträd i kantzoner mot vatten minskat näringsläckage från den avverkade marken samt värdefull föda till fisk och andra vattenlevande organismer genom nedfall av löv och kvistar.
Löv- eller blandskog ökar variationen, vilket stärker upplevelsevärdet för skogsbesökare.
Björk används i dag i första hand som råvara i massaindustrin (massaved) och ger därför en lägre inkomst till skogsägaren.
Virkesegenskaperna gör dock björk lämplig för andra, mer högvärdiga produkter, men förädlingen av björktimmer är fortfarande på en låg nivå i Sverige.
Ektimmer av hög kvalitet har ett högt marknadsvärde då det förädlas inom exempelvis golv- och möbelindustrin.
Hybridasp ger hög volymproduktion och i Sverige efterfrågas asptimmer främst för tändstickstillverkning.