Lövskog
I Sverige används lövvirke oftast som råvara i massaindustrin (massaved), men det finns stor potential att odla sågtimmer, som normalt har ett betydligt högre förädlingsvärde.
Bild: Sverker Johansson/Bitzer
Barkborren dödar granskog och svampen törskate plågar tallskogar i norr. Det gör lövträd, inte minst björk, till intressanta komplement, bland annat eftersom de i dag saknar allvarliga skadegörare.
Lövträden för massor av positiva egenskaper med sig. De ökar variationen i skogslandskapet och gynnar därmed lövträdskrävande arter. Dessutom binder björk mer koldioxid de första 30 åren än tall och gran. Och förutsättningarna för industriell förädling finns, och därmed även marknadsförutsättningar för skogsägarna. I dag utnyttjas dock inte potentialen av svensk skogsindustri.
Här sammanfattar vi några insikter om lövträd och lövskogsbruk:
- Mer lövskog ger större riskspridning då trädslagen blir fler än gran och tall.
- Björken är inhemsk och lätt att odla. Den är också relativt frisk och drabbas inte av allvarliga skadegörare.
- Björken etablerar sig snabbt i en föryngring, vilket gör att den binder mer kol än tall och gran fram till cirka 30 års ålder.
- Under en hel omloppstid är volymtillväxten oftast lägre i löv- och blandskogar än i rena tall- och granskogar. Hybridasp på bördig mark utgör undantag.
- Blandskog är mer skötselintensiv än ren barr- och lövskog och kräver större försiktighet vid skötselinsatser om skogen är flerskiktad.
- Hybridasp och ek är svårare och dyrare att etablera än björk. Det beror på att de normalt planteras och att planteringarna behöver stängslas in på grund av hög risk för viltbete.
- Liksom för tall och gran, finns för björk och hybridasp förädlat och testat material för plantering. Förädlade plantor ger högre tillväxt, bättre kvalitet samt mer livskraftiga och klimatanpassade träd.
- Fler trädslag i skogslandskapet ökar den biologiska mångfalden då det ger flera olika sorts livsmiljöer för olika arter.
- På föryngringsytor ger lövträd i kantzoner mot vatten minskat näringsläckage från den avverkade marken samt värdefull föda till fisk och andra vattenlevande organismer genom nedfall av löv och kvistar.
- Löv- eller blandskog ökar variationen, vilket stärker upplevelsevärdet för skogsbesökare.
- Björk används i dag i första hand som råvara i massaindustrin (massaved) och ger därför en lägre inkomst till skogsägaren.
- Virkesegenskaperna gör dock björk lämplig för andra, mer högvärdiga produkter, men förädlingen av björktimmer är fortfarande på en låg nivå i Sverige.
- Ektimmer av hög kvalitet har ett högt marknadsvärde då det förädlas inom exempelvis golv- och möbelindustrin.
- Hybridasp ger hög volymproduktion och i Sverige efterfrågas asptimmer främst för tändstickstillverkning.
Läs mer:
Faktablad lövskog
Film:
Läs mer
Björkens möjligheter – en kunskapssammanställning
Björken betraktas alltmer som ett viktigt produktionsträd vid sidan av sina värden för mångfald och landskap. En ny rapport sammanställer vad vi vet om björkens möjligheter i ett framtida brukande.
Stora värden i lövskogarna
Lövskogar är värdefulla på många sätt. De växer snabbt och virket är mångsidigt. Dessutom rymmer de ofta en stor biologisk mångfald.
Volymproduktion hos förädlad björk
Produktion av björk på vanlig skogsmark är inte så underlägsen tall och gran som man tidigare trott. Det visar en sammanställning av genetiska fälttester och planterade långtidsförsök av björk.
Aspen – filmen
I filmen Aspen får vi lära oss om trädets betydelse för biologisk mångfald. Filmen är interaktiv och du kan här och var välja att fördjupa dig i utvalda ämnen.
Röj lövskogen tidigt – och hårt!
Många lövungskogar får stå oröjda alltför länge och sänker beståndets framtida värde. Med en hård tidig röjning kan huvudstammarna behålla en stor krona och utnyttja den snabba tillväxten i ungdomsfasen. Det visar en röjningsstudie i lövungskogar.
Produktionsförsök med lågskärmar av björk över granföryngring
En lågskärm av björk över gran kan ha skötselfördelar, bidra med gagnvirke av björk och öka andelen löv. Ett fältförsök i Småland följer tillväxten och produktionen i planteringar med och utan skärm.
Hybridasp och poppel planterad på skogsmark efter stormen Gudrun
Odling av snabbväxande lövträd kan vara ett sätt att möta ökande efterfrågan på förnybara produkter, samtidigt som variationen i skogsbruket kan öka. Hybridasp och poppel har studerats i nya miljöer.
Snabbväxande löv - hybridasp och poppel
Hybridasp och poppel är två mycket snabbväxande trädslag som skulle kunna mota en hotande virkesbrist. Men hur går man tillväga för att odla trädslagen? Skogforsks Lars Rytter ger svaren.
Kan snabbväxande löv etableras problemfritt?
Ja – det går att få till en snabb och problemfri etablering av snabbväxande lövträd. Det är en slutsats i denna sammanställning av säkra, beprövade lösningar och befintlig kunskap.
Utmaning att etablera snabbväxande löv
Det går att etablera snabbväxande löv snabbt och problemfritt. Men det kräver stort engagemang och kunskap – helst också stor erfarenhet.
Blandskog – en mångfald av valmöjligheter
Det finns många sätt att anlägga och sköta blandskog. I en ny film delar forskare, experter och skogsägare med sig av sina tips och erfarenheter.
