Uttag av skogsbränslen

Det finns många positiva anledningar till att skörda grot och små träd, förutom att det kan ge en inkomst:

• De kan ersätta fossila bränslen i värmeverken
• Bra för friluftslivet. Framkomligheten underlättas och hygget upplevs ofta som mindre skräpigt efter att grenar och toppar tagits bort
• Enklare och billigare att föryngringa. En mark utan ris är lättare att markbereda och plantera
• Uttag av små träd kan ge kostnadstäckning vid skötsel av unga skogar eller vägar och vägkanter. Högre efterfrågan på skogsbränsle leder till efterfrågan på småträd.
• Att röja vägkanter kan gynna den biologiska mångfalden genom att örter och gräs kan etablera sig vilket i sin tur gynnar insekter

Ett grotuttag kan dock påverka både skogens tillväxt och miljön negativt:

• Risken för markskador ökar. Grotuttaget innebär att man måste köra på marken en gång extra, vilket ökar risken för markskador.
• Tillväxtförluster. Det är i barren och i kvistarna som det mesta av näringen i träden återfinns. När groten tas ut ur skogen följer dessa näringsämnen med vilket kan leda till tillväxtförluster, framför allt vid upprepade grotuttag. Läs mer om tillväxtförluster i Groten – en värdefull resurs. Denna effekt är ännu tydligare vid uttag av små träd i gallring.
• Den biologiska mångfalden påverkas negativt.

Att tänka på vid grotuttag

För att få ekonomi i grotuttaget måste man jobba smart och effektivt. Här nedan kommer en kort sammanfattning av sådant som kan vara bra att tänka på. Vill du fördjupa dig i ämnet kan du läsa mer om biobränslen på Skogskunskap.se

Planering

Redan vid planeringen av en avverkning måste planeraren tänka på eventuellt grotuttag:

Finns tillräckligt mycket grot att ta ut?

Det blir mest grot att ta ut då bördiga granbestånd slutavverkas, därefter kan man förenklat säga att tillgången på grot minskar med lägre bördighet och torrare marker. Uttag av grot på magra marker bör undvikas eftersom näringen i topparna och grenarna behöver vara kvar i skogen. Läs mer: Hur mycket skogsbränsle blir det?Skogforsk har tagit fram ett verktyg där du kan räkna på näringsuttaget vid olika uttag av grot: Näringssnurran. 

Blir uttaget lönsamt?

Skogforsk har tagit fram ett verktyg för att beräkna hur stort grotuttag som är möjligt under olika förutsättningar. Det ger också en bild av de ekonomiska effekterna av skogsbränsleuttaget på kort och lång sikt. Läs mer och ladda ner verktyget FlisAvFlis.

Kan all grot tas ut från hela avverkningsytan?

Nej, en del av groten bör lämnas för att den biologiska mångfalden inte ska påverkas negativt. Framför allt bör grövre grenar och toppar lämnas. Liksom alla träddelar från lövträd. Läs mer om Hänsyn vid grotuttag.
Ta inte ut groten på fuktiga och blöta partier. Här behöver groten användas som markförstärkning för skotaren att köra på. På så vis minskas risken för körskador i marken. Här kan du läsa mer om hur Markfuktighetskartor används. 

Var finns ett lämpligt avlägg för groten vid väg?

För att öka energivärdet i groten bör den torka 6-12 månader innan den förbränns. Därför läggs groten i högar, oftast längs vägen vid avverkningsplatsen, tills det är dags för flisning och transport till värmeverket. Dessa högar är skrymmande och måste placeras så att de lätt kan flisas och lastas på lastbil samtidigt som de inte får utgöra en trafikfara till exempel genom att skymma sikten. Vägverket har tillsammans med Skogforsk tagit fram en broschyr om hur virke och grot får placeras vid allmänna vägar:  Placering av virke och skogsbränsle vid väg

Grothantering vid avverkning

Vid avverkningen läggs groten i högar där de är lättåtkomliga för skotaren för transport ut till bilväg. Idag kan information från skördaren tala om precis var dessa högar ligger. Det gör att grotskotarföraren kan optimera körvägarna på avverkningen samtidigt som det är lättare att hitta högarna. Läs mer om verktyget  här: Var ligger skogsbränslet?

För att groten ska torka bör grotvältan vid väg läggas torrt och täckas på så vis maximeras energivärdet i materialet.

Uttag av skogsbränsle i unga bestånd och längs vägar

Primärt skogsbränsle kan även tas ut vid skötsel av unga bestånd. De träd som då avverkas är inte tillräckligt stora för att bli massaved utan kan istället användas för energiproduktion. Små träd kan även avverkas längs med vägkanter som ett sätt att sköta vägen och se till att vägen torkar upp och inte skuggas av träd. Ibland finns också en potential att avverka träd för att gynna andra värden än virkesproduktion, exempelvis för att gynna rekreation eller biologisk mångfald. 

Skogforsk har tagit fram ett verktyg för Lönsamhet vid avverkning av sly.

Transportavstånd

Transporter utgör en stor del av kostnaden för groten. Avståndet från skogsavverkningen till värmeverket får därför inte vara för stort. Transportslaget är också av betydelse, att transportera på tåg är billigare än att transportera på lastbil om det ska transporteras långt. Dock måste man komma ihåg att transporten från skogen till tågterminal måste ske på lastbil, så avståndet däremellan får inte heller vara för långt samt att även omlastningen är kostsam.

Lagring & flisning

Oftast flisas groten på avlägget vid skogsbilvägen och transporteras sedan till värmeverken. Flisning på avlägg ger bättre lastutnyttjande i lastbilarna men detta tarvar koordinering av lastbilar och flistugg för att undvika stilleståndstider i systemet.

Hur flisen hanteras och lagras har stor betydelse för dess energimängd/värmevärde. Studier visar att värmevärdet ökar om flishögarna täcks då de lagras, eftersom fukthalten i flisen hålls nere. Det har också visat sig att mindre mängder finpartiklar i groten minskar substansförlusterna under lagringen. Båda dessa parametrar är viktiga dels för effektiviteten i värmepannan, dels för ersättningen till skogsägaren eftersom priset på flisen baseras på torrhalt och energimängd.

Flisning och transport till kund måste synkroniseras med efterfrågan samt optimeras för att minimera kostnaderna.