Minska de manuella kapen: ÖKA VIRKESVÄRDET!
– Medvetenheten är inte så stor om vad manuella kap kan kosta. Men när förarna får se nyckeltalen framför sig blir det tydligt för de allra flesta, säger John Arlinger, forskare på Skogforsk.
– I ett normalt bestånd bör andelen manuella kap ligga på omkring tio procent, fortsätter han. Det kan förstås skilja en del beroende på hur beståndet ser ut och vilket trädslag det handlar om. I ett bestånd med röta eller krokiga träd ska andelen manuella kap ligga betydligt högre och i fina bestånd behövs knappt några manuella kap.
Trots det gör vissa förare betydligt fler manuella kap än så. Det är inte helt ovanligt med upp till 60 procent manuella kap. Andra förare är extrema åt andra hållet – i samma typ av skog. De följer skördardatorns förslag till punkt och pricka.
– Vissa förare ser fel överallt, medan andra aldrig ser några fel. Med det här programmet vill vi få förare som aldrig gör manuella kap att se att man ibland behöver göra det. Medan den som gör det för ofta måste förstå att sågen klarar vissa småfel, säger John Arlinger.
När längderna blir fel ger det stora förluster. Särskilt för industrisågverken, som inte säljer stora kvantiteter på bulkmarknaden, utan planerar och styr produktionen mot strikta kundorder. Felaktigt virke innebär stora problem, då man bland annat tvingas fylla på beställningarna med finare kvaliteter för att kunna uppfylla kundönskemålen. Dessutom står man där med oönskade längder som är svåra att sälja till rätt pris.
Stora förluster
Ett överslag från Skogforsk visar att det kan handla om så mycket som åtta kronor per kubikmeter som kan gå förlorade i värdekedjan från skog till färdig vara, när de manuella kapen blir för många.
Enkelt att ta med
Virkesmätningsföreningarnas (VMF) revisorer och skogsbrukets tjänstemän bygger in Virkesvärde i sina system och gör analyser på kontoret, men tar också med sig programmet ut på sina fältkontroller för att gå igenom viktiga nyckeltal med entreprenörerna och deras förare.
Programmet är också till stor nytta i den dagliga driften.
– Det installeras i skördarna, så att förarna själva kan gå in och kolla hur de ligger till. Det blir allt vanligare på sikt, tror John Arlinger. Och man kanske kan utveckla gränssnittet så att föraren får en konkret tankeställare, till exempel ”I dag har du gjort många manuella kap” eller ”I dag har du fått väldigt mycket massaved, har du jobbat rätt?”. Vi vet av erfarenhet att man annars tenderar att gå tillbaka till sitt vanliga beteendemönster efter några veckor.
Ett komplement
Men han är noga med att påpeka att programmet inte får ses som den enda kvalitetsuppföljningen, utan som ett komplement till fältbesöken.
– Vi behöver fortfarande åka ut i skogen och titta. Vissa orsaker till felen syns bara ute i fält. Information och diskussion om till exempel krökregler och industrins aktuella önskemål är nödvändigt för att kunna skapa bra kvalitet på skogens produkter. Och sådana diskussioner bör man ha minst ett par gånger per år ute vid skördaren.
Nu då?
Programmet är färdigt att användas, men det finns idéer om hur det kan förbättras ytterligare. För att hålla utvecklingsarbetet levande görs avstämningar ett par gånger om året, där Skogforsk och branschen utvärderar hur mjukvaran används.
– Det kan bli så att företagen vill lägga till funktioner. Ett annat scenario är att flertalet väljer att implementera funktionerna i sina befintliga IT-system och nöjer sig med det. Vi får helt enkelt se, säger John Arlinger.
Om Virkesvärde
Uppföljning och mätningskontroll blir allt viktigare, och särskilt då skördarna på vissa håll idag används för vederlagsmätning. Då går redovisningen av virkesaffären och betalningen till skogsägaren snabbare, men för att säkerställa mätningen måste skördarens mätsystem kontrolleras och kalibreras. Bolagens egna mätningar följs upp av en oberoende revisor.
För några år sedan ställde användarna frågan om VmF:s revisorer kunde göra ännu mera nytta, när de ändå var på plats. Skogforsk tog fram en metod med nyckeltal baserade på skördarnas produktionsdata, som revisorerna enkelt kunde titta på Man beslutade också att utveckla ett program, som på ett överskådligt sätt visar nyckeltalen och som revisorerna kan ta med sig ut till förarna.
Sedan dess har programmet utvecklats, utvärderats och testats i många versioner. Skogforsk ser programmet som ett viktigt verktyg för feedback till förare men även som ett sätt att demonstrera vad man kan göra med skördardata. Förhoppningsvis byggs mycket av funktionaliteten in i företagens olika system. Vissa delar finns redan i SDC:s system.
Ger mycket högre medvetenhet
Robert Fries, virkesspecialist på SCA, sitter precis och jobbar med Skogforsks virkesvärdesprogram, när Vision ringer upp honom.
– Jag har det framför mig nu. Jag tycker om det. Det är ett bra analysprogram och pedagogiskt. Egentligen är väl inte programmet i sig något nytt. Skogforsk har plockat ihop delar från olika program och samlat dem i ett enda gränssnitt. Man har också gjort det mer användarvänligt och överskådligt. Det blir betydligt enklare när man har allt i ett program.
”Stenkoll”
Han anser inte att mjukvaran i sin nuvarande form vänder sig till skogsmaskinförare, utan ser det mer som ett analysprogram för arbetsledare och entreprenörer. För att maskinförarna också ska få ta del av nyckeltalen håller SCA på att utveckla en ny applikation som de kallar Stenkoll, där en stor del av funktionaliteten från virkesvärdesprogrammet ingår.– Man skulle kunna säga att det blir en förlängning av programmet. Stenkoll kommer att ge oss en mycket högre medvetenhet om hur alla maskiner ligger till och det kommer definitivt att höja virkesvärdet.
Viktigt verktyg
När det nya systemet lanseras kan förarna sitta ute i skogsmaskinerna och följa upp i mobiltelefonen hur de presterat under en tidsperiod.– Tidigare utvärderingssystem har gjorts för såna som mig, som sitter på kontoret. Det tycker inte jag är rätt. Det är ju de i maskinen som gör jobbet. Det är viktigt att de har ett bra verktyg för att utvärdera hur de lyckats. Här kan de på en gång se om de klarat sina mål och hur de kan bli ännu bättre, konstaterar Robert Fries.
Ett bra verktyg
– Jag tycker att det är ett bra verktyg, säger Jonas Hemmingsson på VMF Syd. I dag är det otroligt viktigt att industrin får rätt längder och dimensioner. Men tidigare fanns ingen möjlighet att analysera skördardata för att få en uppfattning om hur apteringen såg ut. Då var det mest kvaliteter vi pratade om. Det var ganska svårt att fokusera på längdönskemål och fördelning när vi inte hade något program som stöd.
Slut på gissningarna
Det fanns till exempel ingen möjlighet att gå igenom andelen manuella kap kopplat till längdutfallet. Det enda sättet var att fråga förarna. Och deras gissningar gav inte alltid en korrekt bild av verkligheten.– Vissa har ingen aning om hur mycket manuella kap de gör. Virkesvärdesprogrammet är ett bra pedagogiskt hjälpmedel att analysera det, tycker Jonas Hemmingsson.
Väldigt intressant
När han kommer ut till skördarförarna och visar programmet för första gången brukar responsen variera. Vissa tycker att det är spännande, andra är mer skeptiska.– En typisk första reaktion är: ”Nej, nu kan de kontrollera ännu mer av vad jag gör”. Men det brukar ändra sig när de ser vad programmet innehåller och att det faktiskt är väldigt intressant!
Åker med
De nyckeltal som Jonas Hemmingsson brukar ägna mest tid åt att gå igenom med skördarföraren är timmerandel, manuella kap och stamfelsved.– Beståndsegenskaperna styr till stor del vilka möjligheter det finns att följa prislistan, menar han. Men ibland kortar föraren stockarna utan att det egentligen finns en orsak. Jag brukar åka med i skördaren för att se hur apteringsdatorn jobbar mot prislistan. För stockar som ligger på gränsen går vi sedan ut och kontrollmäter, det skapar en trygghet hos maskinföraren.
Jonas Hemmingsson medverkade även i testerna av Virkesvärde under utvecklingsfasen.
– Då handlade det mest om att testa hur det funkade och bedöma vad som behövde utvecklas. Det har varit intressant, med många turer fram och tillbaka. Men efter ett stort antal uppdateringar börjar det nu se riktigt bra ut. I stort sett är det klart nu.
– Men det kommer att ta tid innan man hittar rätt nivå på nyckeltalen, som varierar en del beroende på geografi och beståndsegenskaper. På VMF Syd har vi använt programmet kontinuerligt i samband med fältbesök under hela 2016 och allt fler maskinlag har det installerat i skördarna.