”Viktigt att jobba med de mjuka frågorna”

Sveaskog hoppas snart kunna styra avverkningsresurserna till de bestånd som passar bäst in i leveransplanerna. Och industrikunderna kan planera produktionen bättre när de med stor säkerhet vet vilka volymer och dimensioner som är på väg in.

– Dessutom kan både vi och våra kunder spara mycket pengar på effektivare planering och mindre lager, säger Christer Ranvald på Sveaskog i Kalix, som ansvarar för testerna. Vi har egentligen inte räknat på potentialen, men den är givetvis stor. Och införandet av prognosverktyget i våra affärssystem är en relativt låg investering för att fånga den förbättringen.

Testat 944 objekt

Tillsammans med Skogforsk har Sveaskog gjort utbytesberäkningar på 944 avverkningsobjekt, där skogsdata från registren förfinas genom att analyseras mot laserdata och skördardata. I de inledande testerna har Sveaskog fokuserat  åå prognoser för de stora flödena. Men tanken är att på sikt jobba med produktinstruktioner som destineras till enskilda industrikunder, det skulle höja värdet på prognoserna för både Sveaskog och kunderna.

Vilka är utmaningarna nu?
– Att ta hänsyn till verksamheten under införandet är nyckeln till framgång, det visar tidigare erfarenheter, konstaterar Christer Ranvald. Vi har faktiskt en utmaning i att vi själva är lyriska över resultaten. Men vi är ganska väl förberedda för ett införande, eftersom vi bygger in prognosinstrumentet i vårt nya affärssystem.

Fast ännu finns det finns några pusselbitar kvar att lägga bland annat för att kvalitetssäkra användningen, menar Christer Ranvald:

– När vi väl kör flödesplaneringen live så måste schemaläggningen och utbytesprognoserna fortlöpande uppdateras om vi tvingas omdisponera mellan objekten för att det till exempel blir förfall eller tuffa  snöförhållanden.

Dessutom finns det en hel del felkällor i driften som Sveaskog löpande identifierar och lär sig hantera under testerna.

– I vissa objekt är en areal planerad men en annan areal avverkad. Maskinerna kan under arbetet tvingas lämna objektet för att hugga virke som saknas vid en industri. Ibland stämmer inte gränserna och skogen vi avverkade var klenare än beräknat. Eller så var det för brant i en sluttning, så att den delen av objektet aldrig höggs. När det gäller mera schablonartade arealbortfall i form av impediment och skyddszoner så räknar Skogforsk på det just nu.

– Men den största utmaningen är faktiskt att få ner andelen maskiner med krånglande GPS:er. För närvarande har vi cirka 25 procent bortfall, varav det mestahandlar om konfigurering av mjukvara. Bland det mera ovanliga fanns en maskin vars GPS var vattenskadad och visade ett par hundra meter fel.

Mjuka frågor viktiga

– Här är det viktigt att jobba med de mjuka frågorna för att bli bättre, de tenderar att glömmas bort ibland. Vi kommer att behöva jobba med alla inblandade för att se över teknik och metoder, hitta fel på maskiner, få in uppdaterade planer och avvikelserapportering. Att återkoppla resultaten hela vägen till planerarna är en viktig faktor för bättre prognoser.

– Och så måste vi se till att alla skördare börjar köra med kommunikationsstandarden StanForD2010. Idag är det ungefär hälften som har den i maskinerna, men det är nog ändå en ganska lågt hängande frukt.