Törskatedrabbat – går det att rädda?

Text: Elin Fries, Bitzer

En svensk forskargrupp har genomfört världens första röntgenbaserade datortomografi (CT-skanning) av törskatedrabbade tallar. Skanningen kan ge svar på två hittills outforskade frågor: Hur ser törskatens angrepp ut inuti trädet och vilka virkesvärden kan ”räddas”?

Allt mer aktuellt

Eftersom andelen törskateskadat timmer väntas öka i framtiden, inte minst i norra Sverige, har intresset för förstudien varit stort, berättar forskaren Kari Hyll vid Skogforsk.

– Med mer törskate kommer vi se mer virke som klassas ned, till exempel på grund av kraftig kådansamling orsakad av törskate. Följden blir förmodligen att priset på detta sågtimmer påverkas, säger Kari Hyll.

Anpassat sågutbyte

I dag saknas kunskap om hur skador som törskate orsakar påverkar virkesegenskaper och slutproduktens kvalitet. Det går att se defekter på de sågade trävarorna, men det har varit svårt att säga att skadorna beror just på törskate.

– Om dessa samband vore kända skulle sågningen kunna anpassas till de törskateangripna stockarna så att värdeförlusten minimeras. Det förutsätter dock att det törskateangripna virket på ett rationellt sätt kan identifieras vid inmätning på sågverken, säger Kari Hyll.

Nu har de första tallstockarna rullat genom CT-skanner på Luleå tekniska universitet i Skellefteå. Tidigare har törskateforskare fått nöja sig med att bedöma stammen utifrån, eller i bästa fall i sågade trissor. I de första bilderna av skanningen syns tydligt hur tallens försvar omringar, och försöker spara en frisk stamdel för nödvändigt näringstransport och vatten.

– Som törskateforskare hoppas jag att bildmaterialet ger oss en inblick i trädets kamp mot törskatesvampen och gör det möjligt att beskriva skadeutvecklingen i veden över tid. Jag tror att det blir ett värdefullt bidrag till kartläggningen av törskatens biologi och i förlängningen leder till bättre anpassad skogsskötsel för områden drabbade av törskate, säger Henrik Svennerstam vid Skogforsk.

Henrik Svennerstam, Skogforsk. Foto: Elin Fries, Bitzer

Samarbete bakom röntgen

I projektet deltar Skogforsk, Luleå universitet och Norra skogsägarna.

– Utan allas respektive expertis hade skanningen inte varit möjlig, säger Kari Hyll vid Skogforsk. Projektet kan beskrivas som en korsbefruktning mellan teknologi och biologi.

I CT-bilderna rör vi oss uppifrån och ner i stammen. 1. Vi befinner oss strax ovanför skadan och ser ingen avvikande kådindränkning. 2. Partier av kådindränkt ved börjar synas (mörkare partier i splintveden). 3. Kådindränkningen relativt omfattande. 4. Vi befinner oss i törskateangreppets epicentrum. Här är majoriteten av veden kådindränkt och bara en tårtbit med frisk ved finns kvar med fungerande vatten- och näringstransport. Gemensamt för alla bilder är den assymetriska tillväxten, med tydligt bredare årsringar på motsatt sida från törskateangreppet.