logga
Tomas Johansson, SCA och Aron Davidsson, Skogforsk
Bild: Elin Fries, Bitzer
De senaste åren har Skogforsk utvecklat en modell för att identifiera de bästa platserna för skotaren att lägga virket på. SCA är först ut att använda modellen.

Text och foto: Elin Fries, Bitzer

Tomas Johansson, vid stab Teknik och digitalisering på SCA, tar fram paddan och pekar på kartan. Längs skogsbilvägarna lyser prickar av rött, grönt och gult. Gröna prickar visar lämpliga – och röda olämpliga, ibland till och med farliga avlägg. En forskningsprodukt som nu testats skarpt i en månad över hela SCA:s verksamhetsområde.

Vi står längs en svagt sluttande skogsbilväg i Åsäng, utanför Sundsvall. Nedanför gör vägen en skarp högergir och på bägge sidor sluttar svallade stenhällar. Positioneringspricken visar att vi står på rött område. Klart olämpligt för avlägg alltså.

– Det fungerar kanon. Klockrent. Alla inom skogsbranschen borde köra det här, det är en lågt hängande frukt ifrån forskningen, det finns egentligen inga nackdelar, säger Tomas Johansson.

Bestway föregångare

Aron Davidsson på Skogforsk ser lättad ut. En av Skogforsks största implementeringar det senaste året är i hamn. Idén är enkel: med hjälp av olika geodata identifierar modellen områden som passar för avlägg längs skogsbilvägarna. Modellen tar bland annat hänsyn till  terrängen och eventuella hinder i form av tomter, fornminnen, vattendrag eller hänsyn till trafiken.

– Det finns alltså mycket att ta hänsyn till för att få modellen att analysera korrekt, konstaterar Aron, som står för metodutvecklingen. Idén föddes när vi tog fram Bestway, som visar bästa basvägen. Vi ville ta fram något liknande för avlägg.

Hur mycket undermåliga avlägg kostar skogsbruket vet man inte. Men forskare och företrädare från skogsbranschen är överens om att det rör sig om stora förluster i form av lägre effektivitet och högre kostnader.

I en intervjustudie från Skogforsk 2017 ansågs avläggets utformning och placering vara den vanligaste bristen i traktdirektivet. Det kan handla om att virket inte får plats eller att skotaren tvingas upp på vägen för att lossa, så att vägen behöver lagas.

– Samtidigt har de senaste årens brådska att få ut barkborreskadat virke ökat kraven på snabba ryck. Tempot kan medföra att en hel del virkesupplag längs de allmänna vägarna blir trafikfarliga eller svårhanterliga. Då underlättar det om man har ett kartunderlag som går att använda redan på kontoret, innan fältbesöket, säger Aron Davidsson.