Hyggesfritt: Tre kommuner om hyggesfritt

Text: Elin Fries, Bitzer

Ljusdal kommun tillhör en av de större skogsägande kommunerna i Sverige, men har stora underskott inom vård och omsorg. Det kräver avkastning från skogen.  Skogsinnehavet är spritt över kommunen, ofta med små arealer.

– Produktionsskogen finns i utkanten av kommunens skogsinnehav, längre bort från tätorterna. Värdena för rekreation och biologisk mångfald är generellt lägre där. Ett ekonomiskt inriktat och ekologiskt hållbart skogsbruk ska vara huvudinriktningen – det ska ge en hög avkastning och värdeutveckling, säger skogsförvaltaren Anders Dahlstrand.

Oftast bedömer han själv hur hög avkastning kommunen kan få från skogen. Men det har hänt att politiker bett om extra tillskott vissa år.

– Där förutsättningar finns kan skogsbruket vara hyggesfritt och inriktas mot ett  kontinuitetsskogsbruk, men avkastningen är alltså viktig.

Linköping har helt gått över till att bedriva hyggesfritt skogsbruk. För tio år sedan uppskattade SLU i en Heurekasimulering att nuvärdet för Linköpings kommunskogar blir med kontinuitetsskogsbruk ungefär 30 procent lägre än med dagens skötsel. Redan några år efter simuleringen påbörjades  övergången till mer hyggesfritt skogsbruk i praktiken, och numera förväntas hela skogen skötas hyggesfritt. Så hur blev resultatet?

– Vi har faktiskt fler kalhyggen nu än tidigare, konstaterar skogsförvaltaren Thomas Weissenberg uppgivet och vidareutvecklar.

–Många av bestånden har blivit hårt angripna av granbarkborre sedan det svåra torråret 2018, och de senaste fyra åren har majoriteten av alla åtgärder varit kopplade till granbarkborren.

Tror du att granbarkborreskadorna hade blivit lika omfattande om kommunen inte innan torr-året 2018 jobbat hyggesfritt?

– Det går inte att svara på frågan eftersom vi inte aktivt har skapat luckor eller kanter i eller intill granskogen. Angreppen har ofta skett i vanliga bestånd eller vid gamla stormluckor från Gudrun och Per.

Kommunskogen har inga avkastningskrav, men det finns en budget som man måste förhålla sig till.  Förutom vanliga målklasser har man även lagt till klasserna R och RF, som står för rekreation och rekreation med förstärkt hänsyn. Nära 50 procent av skogen närmast Linköping sköts med  rekreationsmål, och bara 20 procent är produktionsskog. Att en så pass liten andel av skogsinnehavet har virkesproduktion som mål innebär att skogsbruket generellt kostar mer än det genererar intäkter.

– De åtgärder vi utför i kommunskogen kostar oftast mer än de drar in, bland annat måste vi jobba med vakter när vi tar in skogsmaskiner i tätortsnära skogar, säger Thomas.

Vilka kunskapsluckor anser ni från Linköpings kommun är viktigast att fokusera på från forskningens sida?

– Problemet är snarare att man inte hinner ta del av forskningsresultat i sitt dagliga arbete. För mig personligen hade det varit mer intressant att träffa andra företrädare från kommunskogar och diskutera olika idéer och utmaningar.

En av de skogsägande kommuner som satsat mest på hyggesfritt skogsbruk är Täby kommun.
Det sker många olika sorters aktiviteter i Täbys skogar och det finns ridvägar, motionsspår, leder och stigar i stort sett överallt.

– Den tätortsnära skogen är betydelsefull för människor, därför är också skogsskötseln där viktig, säger Cecilia Lundin.

– Målet är att ge invånarna rekreation, upplevelser och vackra platser, samtidigt som vi gynnar den biologiska mångfalden, säger hon.

Bland annat har man restaurerat gamla hag- och slåttermarker som nu sköts på traditionellt vis, skapat stora hägn där man planterar ädellöv, samt byggt vindskydd.

Vill du veta mer om hyggesfritt?
– Om hur det påverkar folkhälsan! Det finns redan mycket intressant forskning om det, och jag hoppas vi kommer se ännu mer av det i framtiden.