Hyggesfritt: Vad kostar det egentligen?

Text: Elin Fries och Sverker Johansson, Bitzer

Att skogsägare trots osäkra ekonomiska prognoser väljer att bedriva hyggesfritt skogsbruk är väntat, menar Johan Sonesson.

– Hyggesfritt skogsbruk handlar i mångt och mycket om människors upplevelser och ogillande att se kalhyggen. Drivkrafterna bakom människors preferenser är ett område vi behöver forska mer om, och det är ett område där naturvetare måste samverka med samhällsvetare, humanister och beteendevetare.

En ofta nämnd studie i debatten är Skogforsks simuleringsstudie från 2016 som visade att kostnaden ökar med 20–30 procent. Där jämfördes hur nuvärdet påverkas på fyra lokaler i Sverige där olika hyggesfria metoder använts. Kort sammanfattat visade simuleringarna att hyggesfritt ger lägre medeltillväxt, samt att de hyggesfria alternativen oftast ger lägre men ibland likvärdig ekonomisk avkastning som kalhyggesbruket.

I slutsatsen står att ”detta är exempel på olika bestånd och man kan inte okritiskt generalisera resultaten till att gälla andra bestånd som sköts med liknande skötselsystem”. Hur stora växlar kan man dra från simuleringen tycker du?
– Att tillväxten blir lägre och drivningskostnaderna högre stöds av flera studier som gjorts efter vår  simuleringsstudie. De ekonomiska resultaten ska man mest betrakta som kalkylexempel som bygger på antaganden om virkespriser och kostnader långt in i framtiden, svarar Johan Sonesson.