Hyggesfritt: Tre skogsaktörer om hyggesfritt
Text och foto: Elin Fries och Sverker Johansson, Bitzer
Peter Ask, Sveaskog
I Sveaskogs mest besökta ekoparker har skogsbolaget börjat med hyggesfria metoder som luck- och plockhuggning. I mindre skala har man dock följt frågan och bedrivit hyggesfritt skogsbruk i cirka tio år. En för kort tid för att dra några tvärsäkra slutsatser om ekonomin menar Peter Ask, skogsskötselspecialist på Sveaskog:
– På frågan vad hyggesfritt kostar finns det många osäkra faktorer. Ska man studera totalekonomin i skogsbruket skulle vi behöva 100 år för att få en bra uppfattning, säger han och fortsätter:
– Vilka kostnader kommer i framtiden? Måste man vidta skogsvårdsåtgärder? Plantering? Röjning? Klarar man sig utan sjunker kostnaderna. Det finns studier på tillväxten, men det är många saker som påverkar totalekonomin, säger han. Forskningsresultaten för hur lönsamt hyggesfritt skogsbruk spretar dessutom, vissa menar att det är mer lönsamt än trakthyggesbruk. Andra visar att vinsten halveras.
Magnus Petersson, Södra
Intresset för hyggesfritt ökar bland Södras medlemmar. Under de kommande åren kommer föreningen därför att utbilda inspektorer med specialistkunskap inom hyggesfritt. Men Magnus Petersson, chef för skötsel- och entreprenörsutveckling på Södra, är inte oroad för hur ett ökat intresse skulle påverka Södras industri.
– Med den omfattning som det är i dag, och även om det ökar något, skulle det inte påverka nämnvärt. Modelleringar som gjorts av Tomas Lundmark på SLU visar att tillväxten i skogen sjunker dramatiskt vid omställning från trakthyggesbruk till hyggesfria metoder. Men om hyggesfria metoder redan bedrivs sedan länge och det är en fullskiktad skog blir skillnaderna mindre.
Har ni några egna uppfattningar eller erfarenheter från medlemmar vad hyggesfritt kostar jämfört med trakthyggesbruk?
– Södra har inte gjort några egna studier, men däremot har Skogforsk publicerat en studie som visade att kostnaden ökade med 20–30 procent.
Robert Lindström, Mellanskog
De tre stora skogsägare som vi intervjuat är alla medlemmar hos er och kritiska till att de inte kan få hjälp med hyggesfritt. De
har motionerat om bättre stöd vid er årsstämma. Vad tänker du om det?
– Det är högt upp på vår agenda, och jag kommer precis från försöksparken i Siljansfors där vi lär oss mer från SLU:s forskare och Skogsstyrelsen. Strävan är att vi ska ha den här kunskapen brett i organisationen. Samtidigt upplever
vi att det även finns låg kunskap om hyggesfritt hos många skogsägare. De kan behöva hjälp med att definiera sina mål. Den stora utmaningen är nog att förstå att man inte kan ställa om en jämngammal skog så snabbt. Det kanske tar ett par omloppstider om man inte börjar i röjningen.
Om jag ringer en av era rådgivare, kan jag då få hjälp?
– Ja, på lite sikt. Men vi har kunskapen på varje verksamhetsområde, så stöttningen finns till våra rådgivare och medlemmar redan idag.
Kan ni svara på vad de här metoderna kostar?
– Tyvärr har inte ens forskarna tydliga svar på de hyggesfria metodernas avkastning och tillväxt, så vi har svårt att själva ge entydiga svar på det.
Tre procent hyggesfritt
Rapporteringen i media om hyggesfritt skogsbruk ökar, men speglar det verkligheten? Carl Appelqvist, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen säger att han märkt ett ökat intresse av konsultation från privata skogsägare, och även skogsbrukets aktörer. Någon officiell statistik på hur mycket intresset ökar i Sverige finns inte, men förra året publicerade Skogsstyrelsen för första gången statistik om hur mycket skog som brukas hyggesfritt. Resultatet visar att det 2020 bedrevs hyggesfritt skogsbruk på 644 000 hektar produktiv skogsmark, där avsättningar inte räknades med.
– Det här innebär att runt tre procent av den produktiva skogsmarken brukas hyggesfritt, nu har mätningen bara gjorts en gång, men om några år vet vi mer om hur trenden ser ut, säger Carl Appelqvist.
Carl Appelqvist, Skogsstyrelsen. Foto: Åke Sjöström