logga
Bild: Linnea Hansson, Skogforsk
Autonom markberedning och plantering har testats för första gången i projektet Autoplant. En snabb och lyckad utvecklingsprocess har nått ännu ett delmål. Vad händer nu? Vision tar tempen på det banbrytande innovationsprojektet.

Text: Sverker Johansson, Bitzer

Ute på hygget brummar en maskin utan hytt. Med jämna mellanrum förs aggregatet till maskinens front och förser sig med en planta.

Kranen går ut till en lämplig planteringspunkt, aggregatet ställs ned och borrar i marken. Plantan sätts. Jorden trycks till. Cykeln upprepas.

Det går oerhört långsamt. Men det vore konstigt annars. Delsystemen i arbetscykeln är helt automatiserade och det här är första gången allt sker autonomt i planteringscykeln.

”Helt fantastiskt”

– Det är helt fantastiskt att vi tagit oss hitpå bara ett och ett halvt år, konstaterarLinnea Hansson, som är Autoplants projektledare.

Under hösten samlades alla medverkandeforskare och intressenter i projektetför en kombinerad test och demonstration utanför Bräcke.

– Vi har kommit väldigt långt med integrationen, säger Linnea Hansson. Leveransen av dellösningarna har varit över all förväntan, och den enda del som vi inte hann integrera är den lokala körplaneringen – när maskinen väjer för hinder – men den har vi å andra sidan fälttestat på vår självgående skotare XT-28 utanför Uppsala.

autoplant_citat_Linnea.jpg

Gnistrande kreativitet

– Det har verkligen gnistrat av kreativitet kring ingenjörerna. Dessutom har vi kommit långt i arbetet med att nå de samhällsmål som vi utlovat. Dels miljöutmaningen, där vi kunnat sänka markstörningen från 50 till endast två procent. Dels arbetsmiljön, som med stor sannolikhet blir bättre än att sitta och skumpa i en hytt.

Logiskt sett bör också en maskin på cirka tio ton kunna ge betydligt lägre klimatavtryck. Men huvudspåret i klimatutmaningen och det som verkligen räknas i skogsbranschen – att kunna etablera skogen effektivare – återstår att bevisa. Räcker den försiktiga markberedningen för att ge plantorna en högre överlevnad och tillväxt?

Det är viktiga frågor som kommer mer i fokus i det fortsatta arbetet. Steg 2 avslutas i februari men det finns möjlighet att söka mer pengar från Vinnova till steg 3.

– De sista månaderna jobbar vi med att vetenskapligt beskriva våra framsteg, medan Bracke fortsätter att jobba med sin hårdvara: själva aggregatet och dess plantmatning, säger Linnea Hansson. Sedan håller vi tummarna för fortsättningen – att det blir ett sista steg där vi rör oss från proof of concept till en prototyp.