EU:s huvudvärk: biobränsle eller inte?
Text: Elin Fries, Bitzer
Trots att EU inte har en gemensam skogspolitik är skogsfrågorna glödheta. Framför allt råder stor oenighet om regelverk för biobränslen.
Men det är fortsatt låsta positioner i förhandlingarna om det reviderade förnybartdirektivet (RED III), som syftar till att öka användningen av förnybara energikällor. EU-parlamentets förhandlingsposition är att primära skogsbränslen inte räknas till förnybartmålen, vilket ministerrådet motsätter sig.
EU-parlamentarikern Emma Wiesner från Centerpartiet är kritisk till det nuvarande förslaget.
– Djävulen sitter i detaljerna. Förslaget på bordet från parlamentet hade en väldigt strikt tolkning av vilka biobränslen som ska ingå. Grot ansågs till exempel inte vara hållbart, vilket innebär en risk att man måste betala utsläppsrätter för den, samma sak skulle i så fall också gälla skadad eller stormfälld skog, säger hon.
”Äventyrar elektrifieringen”
Enligt branschorganisationen Svebio använder ett par hundra svenska värmeverk skogsflis som huvudbränsle. I Skara Energis värmeverk används grot för 85 procent av värmeproduktionen. Skara Energis vd Magnus Jacobsson menar att det nuvarande förslaget kan få stor inverkan på elektrifieringen av Sverige.
– En del i att möjliggöra elektrifieringen av Sverige är att avelektrifiera uppvärmningen av bostäder i tätorterna. El är en högvärdig energiform som gör sig bättre i andra tillämningar än att värma byggnader. En avelektrifiering kräver dock att fjärrvärmen har tillgång till bränslen som gör att uppvärmningsformen blir konkurrenskraftig, säger han.
Omtag i förnybartdirektivet
Frågan är dock långt ifrån avgjord.
– Inom EU ser man på restprodukter som något som finns på sågverken, pappers- och massabruken. Samtidigt lever man i villfarelsen att skogsbruket drivs helt utan restprodukter. Restströmmar från industrin har man inget problem med. Men man har ingen förståelse för att det förekommer rester från skogsbruket såsom grenar, bark och gallringsrester, säger Emma Wiesner.
Frånvaro i innovationsrace
Hon menar att Sverige har varit sena in i matchen.
– Vi har hela tiden sagt att skogen inte är en EU-fråga, medan andra länder aktivt formulerat sig. Vi har heller inte varit proaktiva i industrilagstiftningen. Det finns strategiskt utpekade värdekedjor som EU ska satsa på, där EU vill se spjutspetskompetens för att utveckla produkter och råvaror.
Där finns fjorton industrigrenar som EU ska satsa på – men bioekonomin finns inte med. Därför ser vi en framväxt av lagstiftning som begränsar bioekonomi istället för att främja den.
– Hade Sverige och Finland varit bättre på att lyfta fram möjligheterna med cellulosa och biomaterial, med allt från gröna textilier, gröna plaster, trä i batterier, i solceller – ja, då hade vi kanske sett en bättre balans!
Har synen på biobränsle ändrats sedan Europa drabbades av energikris?
– Tyvärr inte. När kriget bröt ut tittade många på hur vi skulle kunna få bort den ryska gasen. Internationella Energimyndigheten (IEA) gjorde en bedömning att Europa kan dubblera elproduktionen från bioenergi. Bland annat genom användning av mer skogsrester! De råden ignorerade kommissionen helt i EU:s energikrispaket.
– Biogas nämns, men ingenting om bioenergi. Det säger ganska mycket om den negativa debatt som förs i Bryssel mot bioenergi. Trots brinnande energikris så släpper man inte sin käpphäst om att försöka stävja bioenergisektorn.
EU-lagstiftning som kan påverka biobränslets framtid
– Biobränslen i form av restprodukter från skogsbruk är en central del i Sveriges och EU:s klimatomställning och kommer kunna fortsätta vara det. Även om parlamentets förslag attbegränsa primära skogsbränslen har skapat oro finns ett starkt stöd i vetenskap och medlemsstater för att fortsatt särskilja hållbart producerad biomassa från fossil energi, säger Mårten Larsson vid Skogsindustrierna.
Mårten Larsson
Han menar att det framför allt är tre lagstiftningar som kan få stor betydelse för biobränslets framtid, utöver statsstödsregler och lagförslagen som riktar sig bredare mot skogsbruk. Förnybartdirektivet RED III Pågående trepartsförhandlingar. I första hand påverkas biobränslets framtid av hållbarhetskriterier och andra regler för biomassa i förnybartdirektivet.
Energiskattedirektivet
Energiskattedirektivet kräver enhälligt godkännande av samtliga medlemsstater och det finns risk för att förhandlingarna går långsamt framåt. Energiskattedirektivet styr beskattningen av el och bränslen. Syftet med förslaget är att direktivet bättre ska bidra till att uppnå EU:s klimatmål för 2030. I det nuvarande förslaget från EU-kommissionen föreslås att det införs skatt på alla typer av biobränslen men nivåerna för olika biobränslen varierar.
Utsläppshandeln (EU ETS)
Förhandlingarna om ett reviderat ETS är avslutade. EU ETS är ett styrmedel för att minska utsläppen inom industri, flyg, sjöfart och nu också vägtransporter och byggnader. Alla anläggningar inom EU som vill rapportera utsläpp från biobränslen som biogena utsläpp kommer behöva visa att hållbarhetskriterier enligt det omarbetade förnybartdirektivet är uppfyllda, men det är oklart exakt hur eventuella begränsningar i förnybartdirektivet, till exempel parlamentets förslag om primära skogsbränslen, kan påverka hanteringen av biomassa i ETS. Däremot kommer anläggningar som använder mer är 95 procent biomassa att uteslutas ur ETS.