Hur mycket skogsbränsle blir det? Skördardata ger svaret!

Text: Elin Fries, Bitzer

– Vi ser ett ökat intresse för grot jämfört med tidigare år, och tror att efterfrågan kommer att bestå de närmaste åren. Att få ett verktyg som hjälper oss att veta vilka volymer det rör sig om och var på hygget de ligger är avgörande, säger Susanne Spreer, biobränslechef vid Sveaskog som implementerade Skogforsks grotprognos under somaren 2022 till samtliga av sina entreprenörer.

Först efter grotskotningssäsongen kommit igång på allvar går det att få facit på hur det gått. Preliminära siffror är dock positiva.

– Volymerna verkar dock överskattas något, framför allt på tall. Just nu håller vi på med uppföljningar i fält för att kvalitetssäkra och kalibrera siffrorna.

– Rent tekniskt har det gått bra för rundvirkesmaskinlagen, säger hon.

Så funkar det

När skördaren fäller ett träd genereras mängder av information om längder och diameterprofiler. Utifrån dessa mått och forskarnas modeller går det att ganska exakt räkna ut hur mycket grot som trädet
ger.

Men i praktiken tar man ju inte ut grot från alla träd – det finns områden där det inte lönar sig och en hel del grot används för att skydda marken på partier med dålig bärighet.

Skördarföraren anger därför med en knapptryckning när grot anpassning skett vid fällningen. Det är allt som behövs för att få en prognos för den enskilda trakten – och var på hygget volymerna finns.

Mellanskog har använt sig av systemet i två år, efter att ForestLink utvecklat det. Systemet finns nu hos samtliga av föreningens entreprenörer.

– Den stora vinsten är att vi kan minska produktionskostnaden. Det ger oss möjlighet att visuellt se på kartan var grotvolymerna finns. Skotaren behöver inte köra över hela hygget för att se var det finns grot, säger Jonas Jonsson, produktionsledare bränsle vid Mellanskog.

Så arbetssättet har förändrats?

– Precis, föraren behöver inte åka och leta. Nu slipper man åka över krön och kika över dem. Utöver det har vi fått bättre koll på hur skogslagret av biobränsle ser ut.

Ni har använt grot-prognoserna i två år, vad har ni lärt er?

– Är det skit in blir det skit ut! Har skördaren inte rapporterat in rätt volymer fungerar inte systemet. Det gäller att göra rätt från början.

Får kartor över volymerna

Genom att även gps-koordinaterna för grotuttagen registreras och lagras i skördardata kan man planera effektiva rutter för skotningen av groten.

– På en digital karta ser man exakt var grothögarna ligger. Det gör att skotningen kan bli mer effektiv och miljöanpassad, säger forskaren Johan J Möller på Skogforsk. På sikt kan man även tänka sig att
utveckla beslutsstöd för grotskotningenpå samma sätt som skett för rundvirkesskotningen.

En knäckfråga för att prognoserna ska fungera i praktiken är att ta fram beräkningsmodulerna som ska kunna införas direkt i företagens planeringssystem.

Lätt att se var groten ligger!

Implementering

Implementeringen av grotprognoser är ett resultat av över tio års forskning. Verktyget togs fram när marknaden för grot var på topp, men när allt var klart hade marknaden dött. I det svala marknadsläget som följde fanns ett svagt intresse för att implementera det.

– Nästa steg för att förbättra prognoserna blir att storskaligt jämföra utfallet från prognoserna med data från inmätning vid värmeverk. Vi har skickat in en forskningsansökan för att gräva vidare i detta och om den blir beviljad startar vi projektet under hösten 2023, säger Johan J Möller.

1. – Den största nyttan är att få exakta siffror på skogslagret, att vi kommer kunna producera grot utifrån behovet och har en säker leverans beroende på mellanårsvariation, säger Susanne Spreer, biobränslechef vid Sveaskog.

2. – Den stora vinsten är att vi kan minska produktionskostnaden. Det ger oss möjlighet att visuellt se på kartan var  grotvolymerna finns, säger Jonas Jonsson på Mellanskog.