Jakten på minusutsläppen
Text: Sverker Johansson, Bitzer
Staffan Dalbrink, affärsansvarig vid Mellanskog, lutar sig framåt. Hans engagemang går inte att ta miste på.
– Skogen växer, binder koldioxid från atmosfären, vi flisar materialet, det blir värme och el … och vi hjälper till att rena atmosfären från koldioxid – det är en häftig grön lösning där skogsbrukets klimatroll blir tydligare än någonsin förut.
För evigt under havet
Han talar om bio-CCS, Bio Energy Carbon Capture and Storage – den innovativa teknik som snart låter Stockholms Exergis toppmoderna bränslepanna KVV8 ta tillvara det energirika trä som skapas av koldioxid, vatten och solenergi – utan utsläpp. Koldioxiden som frigörs vid förbränningen ska fångas ur rökgaserna och komprimeras till flytande form, för att sedan pumpas ned i porös berggrund under Nordsjön. För evigt.
Låg- och högkonjunkturerna avlöser varandra, men för Mellanskog är biobränslet ett strategiskt sortiment, ett tredje ben att stå på för skogsägarna vid sidan av timret och massaveden.
Fokus på logistiken
Föreningen har målmedvetet byggt upp en logistiklösning med ett trettiotal terminaler, järnväg och båt för att förse såväl lokala pannor och de stora förbrukarna i Mälardalen med grot och träddelar. Det här är ett blodomlopp vars kapillärer även når norra Dalarna och Härjedalen. Om bio-CCS blir verklighet, kan satsningen ge betydligt mer än man från början trott.
– En utbyggnad innebär att Stockholm Exergi kommer att köra Värtaverket under en längre period av året, vilket i sig kräver mera biobränsle, menar Staffan Dalbrink. Så det här är en stor tillväxtpotential för oss och våra medlemmar.
– Vi har satsat en stor del av vår identitet i det här projektet, konstaterar Stockholm Exergis affärsutvecklingschef Per Ytterberg. Men så har vi också goda förutsättningar att lyckas. Vi har väldigt hög koldioxidhalt i våra rökgaser, så processen blir energieffektiv. Vi ligger i en djuphamn, så vi kan skeppa ut koldioxiden direkt från kaj för att pumpas ned under Nordsjön.
Minus 800 000 ton
Under våren 2023 påbörjas en miljöprövning och redan 2026 hoppas man nå 800 000 ton minusutsläpp per år.
– Det är faktiskt två gånger så mycket som alla skogsmaskiner i landet släpper ut, för att göra en närliggande jämförelse, säger Per Ytterberg. Men våra planer sträcker sig längre än så. Fungerar det här vill vi skala upp volymerna.
Vad kostar det?
Däremot är det inte känt vad bio-CCS kostar. Hela kedjan med avskiljning, transport och lagringskostnaden förväntas inom överskådlig framtid landa på 800–1 300 kronor per ton, enligt en analys från forskare vid Chalmers. Stockholm Exergi vill inte uppge sin kalkyl, men en färsk förstudie vid ett av Stora Ensos sulfatbruk visar på kostnader mellan 1 400–1 600 kronor per ton. Det kan jämföras med kostnaden för utsläppsrätter, som noteras till cirka 80 euro. Där ligger alltså lönsamhetsgränsen idag.
Räcker groten?
En annan fråga är om groten, som anses vara det troligaste bränslet för bio-CCSprocessen, går att få fram i tillräckligt stor mängd. Skogforsk har studerat det närmare och du kan läsa om det här.