Slyet – det nya skogsbränslet?
Text: Elin Fries, Bitzer
Med data från den nationella laserskanningen har Skogforsk analyserat hur mycket biomassa som finns i träden längs vägrenarna – och merparten finns längs de skogsbilvägar som nyttjas allra minst.
– Det här är träd som mest betraktats som problem. Träd i vägrenen kan skymma sikten och kan hindra vattenavrinning och upptorkning. Men de har också ett högt energiinnehåll, och i dagens läge är det är en lågt hängande frukt, säger Raul Fernandez Lacruz, vid Skogforsk.
Tilltufsad status
Den i dag tilltufsade statusen kan dock komma att ändras. Odling av energigrödor kan konkurrera med matproduktion. Träden med klena dimensioner hämtade ur skogen kan konkurrera med råvara till papper. Samtidigt finns det ungefär 213 000 kilometer skogsbilvägar i Sverige, där sly med högt energinetto växer för att oftast bara läggas omkull.
5–10 TWh per år
I ett forskningsprojekt har Skogforsk undersökt vilken potentiell energimängd som finns i vägkanternas sly. Och det ser lovande ut.
– Potentialen för lönsam skörd av sly i infrastrukturåtgärder och andra igenvuxna marker som inte används för skogsproduktion ligger runt 5–10 TWh per år som läget ser ut i dag, det kan jämföras med dagens användning av sly för energi som 2021 låg på 0,752 TWh, säger Raul Fernandez Lacruz.
I studien har forskarna använt sig av kostnadsfria och offentligt tillgängliga laserskanningsdata från Lantmäteriet. Syftet var att förutsäga brösthöjdsdiameter och trädhöjd utifrån laserskanningsdata och därigenom räkna fram volymen biomassa.
– Att använda laserdata fungerade! När vi jämförde den predikterade volymen med den verkliga volymen biomassa i vägrenarna vid fältinventeringar såg vi att det stämde väldigt bra. Det här ger en överblick över den tillgängliga sly-banken, säger Raul Fernandez Lacruz.
Fjärranalyser visar slybank
Även om metoden ger något av en ögonblicksbild (omdrevet av laserskanningen sker så sällan som med 8–10 års mellanrum) öppnar det för användning av andra fjärranalysdata så som Lantmäteriets flygbildsdata.
En förutsättning är att både fält- och fjärranalysdata representerar samma tidsperiod. Vegetationsmodellerna kan användas till planeringen av vägunderhållsåtgärder och anpassa skötsel.
Så utfördes studien
Studien utfördes norr om Uppsala i ett område med ungefär 630 km skogsbilvägar med funktionell vägklass 7, 8 och 9,55 procent av volymen biomassa återfanns längs kanterna till vägar med funktionell klass 9, 40 procent för klass 8 och fem procent för klass 7. Baserat på modellprognoser beräknades ett genomsnittligt biomassainnehåll på 24 ton torrsubstans per kilometer väg inom studieområdet. Med hänsyn till de förväntade röjningsfrekvenserna för varje vägklass och en röjningsbredd på fem meter på vardera sida av vägen, skulle en biomassapotential på 12 GWh per år kunna skördas inom studieområdet. Utifrån uppskattningarna i studieområdet, beräknades avverkningspotentialen för hela Uppsala län till cirka 360 GWh per år. Skulle röjningsbredden minskas till två meter, skulle potentialen vara 140 GWh per år.
Slyets framtid
I dag sker ingen storskalig skörd av sly längs vägkanterna eller andra igenvuxna marker utanför skogen. Mycket av röjningen sker med en kättingslaga monterade på en traktor. Sly med högt energinetto får ligga kvar. Men mycket talar för slyet!
Tre plus med sly:
- Stor energipotential
– Det här är träd med ett högt energiinnehåll och som inte konkurrerar med produktionen av en annan råvara eller annan markanvändning. Dessoutom krävs relativt liten insatsenergi vid skörd i förhållande. - Bättre priser för flis
– Än så länge har kostnaden varit den avgörande punkten för uttag av sly längs vägkanterna. Avverkningskostnaderna ökar när trädens storlek minskar, och det har varit svårt att få ekonomin att gå runt. Med dagens prissättning ser det ljusare ut. - Kan främja biologisk mångfald
– I projektet undersökte vi även hur man kan genomföra aktiv naturvård i samband med att ta bort oönskade träd och med rätt planering och kunskap går det att skapa naturvärden.
Tre minus med sly:
- Hög kostnad
– Den dåliga lönsamheten har historiskt sett varit förklaringen till att inte mer sly från vägrenar tas till vara. samtidigt pågår utvecklingen av avverkningstekniken för klena träd vilket kan göra skörden effektivare. - Ingen etablerad entreprenörsmarknad i de norra delarna av landet
– För att skalas upp skulle det behöva utvecklas en ny nisch för entreprenörer. Visserligen kan företag som i dag flisar energiskog och grot säkert flisa sly, men förmodligen skulle fler specialiserade företag krävas. Det kan å andra sidan innebära att fler jobb skapas. - Bristande effektiv logistik
– Ett annat problem är konkurrenskraftiga transportsätt. Mycket av slypotentialen ligger långt bort från industrier och nästan all transport sker med lastbil.