logga
Bild: Elin Fries, Bitzer
Kampen om skogsråvaran ökar. Nu tar jättar som Vattenfall ett stort steg in på arenan och vill utöka andelen skogsbränsle – där massaveden kan stå näst på tur.

Text och foto: Elin Fries, Bitzer

– Det är på skogsbränslesidan vi vill öka. Det ger bra energiutbyte, men det handlar även om försörjningstrygghet, med stora inhemska tillgångar, säger Thomas Jonsson, bränslechef på Vattenfall.

Hellre lågt pris än bränslekvalitet

Värmeverket Carpe Futurum i Uppsala byggdes för att ersätta den tidigare torveldningen med hållbara biobränslen. Den nya pannan klarar fukthalter på mellan 25–55 procent.

– Om jag matar den med grot eller cellulosaflis spelar ingen roll. Istället för mer precisa kvalitetskrav ser vi hellre att våra leverantörer har ett bra pris och använder så lite resurser som möjligt för att frakta hit råvaran, säger Thomas Jonsson.

Är ni i ett läge där det finns behov av att köpa in massaved?

– Vi befinner oss någonstans i gränslandet, säger Thomas Jonsson efter en stunds tystnad.

Men än är ni inte där menar du?

– Tidigare har skogsindustrin haft så goda marginaler att de varit ohotade från energisidan. De har haft utrymme att lyfta priserna, så det varit ointressant  för oss. Men nu minskar marginalen. Samtidigt har
skogsägarna vaknat till och ser att det finns andra aktörer att sälja till än bolagen och föreningarna hemma, och att det också kan ge bättre betalt. Högre konkurrens om råvaran innebär högre priser, och frågan är vad priset blir på sikt.

– På en högre nivå än tidigare, i alla fall, konstaterar Thomas Jonsson. I dag är det brist på bränslevolymer och skogsbruket har inte hunnit med i förändringen. Det håller på att hända någonting med virkesmarknaden. Mer rundvirke går på export i dag – timmer, massa och bränsleved.

Och jag gissar att även era grotlager är slut vid det här laget?

– Ja, vi har att göra…, säger Thomas Jonsson och skrattar till. Men vi har en del idéer. Det är inga konstigheter utan precis som i all affärsverksamhet behöver vi vara attraktivare för våra leverantörer. Om det sen är via pris eller service återstår att se.

 

citat_ThomasVattenfall.jpg

 

Långa kontrakt för investeringar

Tidigare har treårskontrakt dominerat för skogsbränsle, men sedan förra året nappar allt färre på långa kontrakt.

– Förväntningarna på priset var extra höga och dessutom fanns en stor osäkerhet över kostnaden för drivmedel. Då är det svårt att få de längre kontrakten, säger Thomas Jonsson.

Som respons lyfter Vattenfall numera ofta ut drivmedelskostnaden från priset och indexerar det.

– Det har vi inte behövt göra tidigare. Men det är volatilitet på marknaden, och marginalerna är inte stora.

Samtidigt menar Vattenfall att det behövs långa kontrakt, särskilt i ett uppbyggnadsskede.

– För att öka uttaget, speciellt i norr, behövs stora investeringar i maskiner och utbildning av personal. Jag är inte främmande för att diskutera lösningar med kontrakt som är längre än tre år som ger leverantören trygghet i att investera i maskiner.

Mer på järnväg

Ett annat steg för att öka skogsbränslet är att bygga terminaler för att säkerställa att det alltid finns ett lager. Bland annat undersöker Vattenfall om det går att använda de äldre järnvägsspår som leder in till värmeverket för närliggande terminaler. Men även en satsning på mer storskalig järnvägstrafik är intressant.

Kunderna vill ha garantier för hållbart skogsbruk

Vattenfall vill öka sin andel biobränsle – både för värme och el. Men den största utmaningen är inte tillgången, utan om kunderna vill ha det. Anledningen är debatten om det svenska skogsbrukets hållbarhet.

Vattenfall är en av de stora aktörerna på den globala biomassamarknaden.

– Utmaningen för skogsbränslet är kundernas förtroende för att skogsbruket sköts hållbart. Deras förtroende ger oss ”licence to operate”, säger Johan Siilakka, chef Maintenance and Technology vid Vattenfall.

Johan Siilakka vill se mer forskning kring hyggesfritt skogsbruks påverkan på skogsbränsle.

– Vi kommer att behöva och vilja ta ut mer skogsbränsle framöver. Samtidigt följer vi debatten om hyggesfritt skogsbruk, och där anser vi det behövs mer forskning kring vilka effekter hyggesfritt får på skogsbränsleuttaget.

– Det är en intressant trend, och kommer troligen innebära både ökade kostnader och krav på hållbar tillverkning och produkter för de som använder biomassan, säger Oskar Gustavsson på Skogforsk.

Tre sätt att minska utsläppen

Vattenfall i Uppsala har under de senaste fem åren minskat de fossila utsläppen med imponerande 50 procent. Går det att minska dem ytterligare? Här är tre intressanta projekt att hålla ögonen på.

  1. Uppfångat koldioxid blir flygbränsle. Vattenfall har kommit långt i försöken att omvandla koldioxiden till så kallat elektrobränsle, som kan användas som flygbränsle. Tillsammans med SAS, Shell och LanzaTech undersöks möjligheten för världens första storskaliga produktion av syntetiskt flygbränsle.
    – Tanken är att kunna försörja 25–30 procent av SAS behov av flygbränsle för inrikesflyget, vi hoppas vara i drift 2026–2027, säger Johan Siilakka.
  2. Pilotprojekt med kollagring i berggrunden. Just nu pågår en förstudie där Vattenfall i samarbete med Haninge kommun undersöker potentialen för bio-CCS på kraftvärmeverket i Jordbro Tekniken möjliggör en väg för att uppnå netto-noll utsläpp av växthusgaser.
  3. Elproduktion i Carpe. Vattenfalls nya värmeverk Carpe Futurum invigdes 2022. Torv ersattes med biobränslen och satsningen väntas resultera i minskade koldioxidutsläpp i Uppsala med 200 000 ton per år. Nästa steg är att koppla på en ångturbin för elproduktion. Maxkapaciteten beräknas ligga på cirka 30 MW – energin från turbinen täcker elförbrukningen för cirka 15 000 villor under ett år!