Bättre precision – bättre föryngringar
Skogsbruket planterade förra året 422 miljoner plantor. Med en kostnad på cirka fem kronor per planta och plantering landar investeringen på cirka 2,1 miljarder kronor för hela landet. Men tidigare och pågående inventeringar, till exempel Föryngringskollen, visar att det finns problem i matchningen mellan arealer och plantantal.
– Så även små förbättringar ger högre kostnadseffektivitet, säger Rasmus Sörensen som är skogsskötselforskare vid Skogforsk. Men då måste vi utveckla plantbeställningen så att rätt antal plantor av rätt sort beställs och levereras till rätt plats. Det kräver bättre underlag.
En högre precision och upplösning i underlaget till plantbeställningen skulle vara en viktig början och kan även öka transparensen i beställningen mellan markägare, uppdragsgivare och entreprenörer.
Den verkliga hävstången
– På längre sikt kan skördardata och bättre positionering även ge en mycket bättre ståndortsanpassning, menar Rasmus Sörensen. Det är den verkliga hävstången för att föryngringsinvesteringarna ska kunna fördelas rätt och ge ett större utbyte. Men vi måste börja någonstans, så projektet innehåller två delar: fram för allt en noggrannare arealbestämning som lätt ska kunna implementeras, och i mån av tid en studie i mer högupplöst kartläggning av ståndortsindex och des variation inom trakterna.
Han vill lyfta föryngringarna
Sydved kompletterar nu sina virkesköp med en ny tjänstesäljande organisation. Men kostnadseffektiv skogsvård måste baseras på bra underlag. Nu vill man skapa en digital kedja från avverkningsplanering till godkänd föryngring. Först ut är korrekta arealer med hjälp av Skogforsk.
– Under några år har vi haft växande problem med matchningen av arealer och plantbeställningar, säger Anders Ehrenström, som är ansvarig för Sydveds skogstjänster. En skiss från inköparna är sällan tillräckligt bra och särskilt inte när vi hoftar avdrag för naturhänsyn och kantzoner med erfarenhetstal. Då är det inte konstigt om det blir plantor över. Eller saknas plantor. Dessutom ska underlagen vidare till markberedare och plantörer i en digital kedja, då måste det stämma redan från början.
Första steget: korrekta arealer
Målet i ett första steg är att använda skördarens positionsbestämning som facit för gränser och vilken areal som verkligen avverkats. En Komatsuskördare ska förses med en positioneringslösning som i Skogforsks tester visat sig leverera noggrannhet på trädnivå.
Bättre ståndortsanpassning … och tjänster
– Men vi är klart intresserade även av Skogforsks nästa steg, en högre upplösning i ståndortsanpassningen baserat på skördardata, säger Anders Ehrenström. Ett underlag där vi får ett ståndortsanpassat förslag, baserat på hur skördardata om hur trädslagen presterat i det tidigare beståndet och där man även fångar upp blöta partier som istället kan fungera utmärkt för självföryngring av glasbjörk – ja, det skulle förenkla och förbättra både utförandet och resultatet och även utveckla vår dialog med markägarna om deras förväntningar på vår föryngringstjänst.
Anders Ehrenström, Sydved
Om hprPlantbeställning
Skogforsk utvecklade redan 2017 ett plantbeställningsverktyg baserat på skördardata om den avverkade skogen, så kallade hpr-data (Harvester Production Files). Verktyget bedömer tillväxtförutsättningar med högre noggrannhet än vid traditionell planering, och kan summera behovet av plantor till plantering till de olika ståndorterna. Sedan 2017 har verktyget utvecklats vidare i andra projekt för att öka upplösningen och testa algoritmerna i flera sammanhang, bland annat vid registrering av digital hänsyn (se VISION nr 4/2020).