logga
25 procent bättre tillväxt? Absolut, men då måste man se till att träden trivs där man planterar dem och till exempel ha koll på vattentillgången.
Ökade koldioxidnivåer och högre temperaturer kan gynna tillväxten i svensk skog, men riskerna ökar också, med lägre nederbörd, hetta och uppflammande skadeangrepp. Forskaren Mats Berlin tänjer granens kapacitet till bristningsgränsen för att hitta framtidens trädkandidater.

Torrare och varmare klimat är att vänta. Mats Berlin, förädlingsforskare vid Skogforsk undersöker hur träd påverkas av att flytta utanför sitt nuvarande utbredningsområde, så kallad assisterad migration.

– Om man kan ta reda på hur en trädarts anpassningsmönster beror av olika typer av klimatiska och geografiska förutsättningar går det att göra förflyttningsmodeller som beräknar hur träden kommer att reagera och prestera när man flyttar dem till en ny planteringsplats och ett nytt klimat, säger Mats Berlin.

Granar med samma genetiska bakgrund planterades år 2013 på fyra lokaler: Björklinge, Öland, Bonn i Tyskland och Bordeaux i Frankrike. Syftet är att följa hur plastiska träden är, alltså hur väl de kan tänkas leverera i ett framtida klimat.

– Bordeaux, och även Bonn, är långt bortom vad vi med dagens rekommendationer skulle tänka oss att flytta de här granarna . Och under de senaste åren har Bordeaux kämpat med värmeböljor och torka. Vid senaste inmätning levde 70 procent av träden. Det blir intressant att se hur torkan påverkar granarna långsiktigt, vilka som klarat sig – och varför, säger Mats Berlin.

 

mats1.jpg

Ett sätt att skåda in i framtiden. – För att kartlägga granens tillväxt i olika klimat måste vi tänja på gränserna. Granarna som står på försökslokalerna är anpassade för Dalarna, Gästrikland och norra Värmland. Men för att kartlägga granens anpassningsmönster måste man ha dess prestationer över gränsen, säger Mats Berlin, forskare på Skogforsk.

 

Väderstationer ger svar

På varje lokal finns en avancerad väderstation, som sänder klimatdata flera gånger om dagen. Forskarna vill undersöka hur pass mycket plötsliga väderomslag påverkar granarna.

– Med den här typen av avancerade väderstationer kan vi fånga upp om det till exempel blir en tillfällig vårfrost, bara några timmar av kyla kan skada granens topp- och sidoknoppar, eller perioder av torka säger Mats Berlin. Vanligtvis mäts trädens prestationer efter 8–10 år. Men med kontinuerliga väderdata samt årliga inventeringar hoppas forskarna få svar betydligt snabbare.

Riskbenägenhet som skogsägare?

– En utmaning med att förutsäga det mest lämpliga plantmaterialet är att klimatet kan ha förändrats mycket när plantorna har nått halva omloppstiden, jämfört med när plantorna planterades. Som skogsägare måste man räkna in den risken när man väljer plantor. En rekommendation är att använda verktyg som Plantval. Där räknas plantornas överlevnadsförmåga ut i dagens klimat medan tillväxtförmåga räknas ut efter ungefär halva omloppstiden, säger Mats Berlin.

Det verkar bli torrare – men snabbväxare behöver väl alltid mer vatten?

– Vår kunskap om det är i dagsläget begränsad, det är därför vi nu försöker lära oss mer om det genom nya studier. En nyligen avslutad studie där vi tittade på tre års tillväxt före och efter 2018 visade att vissa trädindivider klarade torrsommaren 2018 väldigt bra, deras tillväxtminskning var liten. Andra trädindivider som vuxit bra innan tappade istället i tillväxt under och efter 2018. Det antyder att trädindivider har olika typer av tillväxtstrategier hur man kan nyttja förhållanden i marken – näring och  vatten. Sådan kunskap blir viktig i urval för mer robusta plantor i framtiden.