FRAS II – fortsättning följer
Text och foto: Elin Fries, Bitzer
– Sedan FRAS startade 2018 har vi sett mer effekter av klimatförändringarna, de sociala målen har fått ökad tyngd och certifieringskraven har ändrats. Det kräver en förändrad skogsskötsel, säger Karin Hjelm vid SLU som tillsammans med Erika Olofsson på Linnéuniversitetet och Mattias Berglund från Skogforsk utgör programledningsgruppen.
Hur skiljer sig FRAS II från FRAS I?
– Under FRAS II kommer vi ha en kontinuerlig kommunikation av resultaten, eftersom vi utöver doktorander även har postdoktorer med i projektet. Dessutom kommer det vara möjligt att skriva examensarbeten inom FRAS under perioden, säger Erika Olofsson.
Fortsättningen innebär även att försöken från FRAS I kommer kunna följas under längre tid.
– Den här gången har vi dessutom flera internationella samarbeten i programmet, framförallt i de klimatrelaterade frågorna, säger Karin Hjelm.
3 FRAS-resultat skogsägarna har nytta av
1. Tallen växer bra även på ”granmarker”
Mikolaj Lula kunde visa att tall växer lika bra som granen även på relativt god mark (upp till G28–G30). På de bördigastemarkerna (G30 +) är granen vinnare.
Mikolaj har även jämfört naturlig föryngring med plantering och sådd, och undersökt olika markberedningsmetoder, planttyper och plantering på hyggen av olika åldrar.
– Ett försök visar att kombinationen högskärm och markberedning kan vara en bra strategi för att lyckas med naturlig tallföryngring, både vid sådd och plantering, under förutsättning att tallskärmen glesas ut efter hand, säger Mikolaj Lula.
2. Bästa planteringspunkten inte alltid bäst
Allt från regionala skillnader i nederbörd och temperatur till skillnader i mikroskala mellan planteringspunkterna gör att man måste välja metod efter traktens förutsättningar, säger han.
Per Nordins försök visade att det viktigaste för överlevnad och tillväxt var en bra markberedning. Men vad som är den bästa planteringspunkten beror på den enskilda ståndorten.
– Under fuktiga förhållanden var det bättre med upphöjd planteringsposition, men på torrare lokaler var valet mer fritt. Dessutom reagerar trädslagen olika på valet av planteringspunkt.
3. Skippa björkröjningen?
Mostarin Ara visade att granens volymproduktion kortsiktigt inte påverkas negativt av en stor andel björkstammar.
– Björkarna bidrar i stället både med foder för viltet och framtida virkesproduktion i ett blandbestånd. Vad som händer på längre sikt – samt om och när en slutröjning bör göras – återstår att undersöka, säger hon.
Så startade FRAS
FRAS står för Framtidens skogsskötsel i södra Sverige. Det bestod initialt av sex doktorandprojekt i ett samverkansprojekt mellan Skogforsk, SLU och Linnéuniversitetet (LNU) under 2018–2022. Förutom att bedriva tillämpad Skogsskötselforskning syftade FRAS till att vara en plattform där akademi och näringsliv kunde mötas och diskutera aktuella frågor kopplade till skogsskötsel.
– Det unika med FRAS är att det skapat en gemensam samlingspunkt för skogsskötselfrågor i södra Sverige. Det är viktigt, för här finns en unik situation med många aktörer: mindre enskilda skogsägare, större skogsbolag, ett flertal intresseorganisationer och en jämförelsevis hög befolkningstäthet. Dessutom är de ekologiska förutsättningarna för att odla och sköta skog speciella, säger Karin Hjelm vid SLU.