Så enkelt får du koll på mätningen

Text och foto: Sverker Johansson

– Det är förstås matte, inte trolleri, säger Björn Hannrup vid Skogforsk, som tillsammans med sina kollegor utvecklat hprStamhållning. Och det är en lågt hängande frukt. Eftersom vi använder skördarens mätdata finns tekniken redan på plats ute i alla maskiner – den ska bara aktiveras.

Kollas mot statistiskt facit

– Vi utgår från diameterprofilen från skördarmätningen och jämför den med en simulerad stamprofil, ett statistiskt belagt ”facit” från en databas med tusentals träd som klavats av  biometrias kvalitetstekniker. Då uppstår ett mönster med trianglar (se figuren, reds anm) – det är planområdenaoch hur de påverkas av avsmalningen.  Vi vet sedan tidigare att många planområden indikerar felaktig mätning.

– Vi summerar arean för alla trianglarna och sätter det i relation till stammens längd. Då får vi ett nyckeltal: ”triangelarea per centimeter”. Ett obegripligt mått kan tyckas, men det översätter vi med hjälp av statistiska beräkningar till en standardavvikelse för olika diameterklasser.

Under utvecklingsarbetet har det visat sig att den största förbättringspotentialen finns hos de maskiner i  mellanklasserna som förväntas hantera en stor bredd av beståndstyper, även sådana maskinen och aggregaten inteär byggda för.

– Många strävar efter att ha allroundmaskiner, säger Björn Hannrup. Självklart måste man kompromissa, man kan inte alltid ha en perfekt passning mellan maskin och skog. Men mellanaggregaten ger inte samma goda grepp i de större diameterklasserna, det ser vi tydligt i våra uppföljningar. Då kan i princip hälften av diametermätningarna vara oacceptabla.

– I samband med utvecklingsarbetet har tillverkarna också modifierat ett mellanaggregat på en skördare genom mekanisk modifiering och en justering av maskinens hydraulikstyrning. Det har förbättrat mätresultaten markant. Men den stora nyttan på längre sikt är att tillverkarna får den här typen av högupplöst feedback för sin utrustning och kan agera på den.

Diameterprofilen från skördarmätningen jämförs med en simulerad stamprofil, ett statistiskt belagt ”facit” från en databas med tusentals träd. Algoritmen kvantifierar avvikelser i form av relationen mellan planområden och avsmalning och räknar om det till standardavvikelse för olika diameterklasser.

Vänster: Vecka 9 faller andelen acceptabla mätningar som en sten. Det är en givare som gått sönder, och med hprStamhållning kan sådana fel upptäckas omgående.
Höger: Skördaren i mellanklass presterade riktigt dåligt i högre diameterklasser. Men en mekanisk justering av aggregatet och hydraulikstyrningen förbättrade mätningen drastiskt. Fast det betyder inte att skördaren och aggregatet plötsligt är specad för grov skog – den kan komma att slitas hårt, med höga servicekostnader och kortare livslängd som följd.

sdfs

Det är tydligt varför det finns olika maskin- och aggregatstorlekar på marknaden. Skogsmaskiner är inte alltid allround, mellan en stor (vänster) och en mellanstor skördare (höger) i de olika diameterklasserna.