logga
Ett unikt växthus där framtidens fröodlingar kan stimuleras till att blomma mera byggs just nu i Ekebo.
I klimatförändringens spår lanseras den förädlade björken som ett nytt huvudträdslag. Fast vägen dit är lång – idag är var 200:e planta en björk. Men nu tar Skogforsk krafttag i björkförädlingen och investerar 18 miljoner kronor i ett nytt, unikt växthus vid forskningsstationen i Ekebo.

Text och foto: Sverker Johansson, Bitzer

– Växthuset blir en viktig forskningsresurs för förädling av snabbväxande lövträd, främst vårtbjörk, säger Thomas Kraft, förädlingschef vid Skogforsk och platschef på forskningsstationen i Ekebo. Nybygget är också en del av det omfattande kompetenscentrumet Trees For Me, som finansieras av Energimyndigheten och koordineras från SLU med syftet att utveckla kompetensen i Sverige gällande snabbväxande lövträd, lövträmaterial och energi i en hållbar värdekedja.

Resultat av klimatförändringarna

Att björkförädlingen snabbt får större resurser är ett resultat av klimatförändringarna, där både granen och tallen nu drabbas av problem i form av torka, insektsangrepp och svampar.

– Björken har stor potential, slår Thomas Kraft fast. Redan idag kan produktionen konkurrera med granen – trots att vi lagt så lite resurser på den. Eftersom den blommar så pass mycket tidigare kan vi även jobba fram fler förädlingsgenerationer under kortare tid.

 

ThomasKraft3.jpg

 

Snabbhet en klimatstyrka

Att förädla fram en ny grangeneration tar 25 år. På den tiden kan Skogforsk idag förädla fram två björkgenerationer. Det ger större genetiska vinster och fler högpresterande plantor i produktion under kortare tid. Kan det vara en styrka i ett läge där klimatförändringarna går snabbare än vi trott?

– Ja, snabbheten talar för en bättre klimatanpassning. Björken har dessutom kortareomloppstid, så ute i skogen kommer de i snabbare takt att bytas ut mot ännu mer högproducerande björkar, dessutom bättre anpassade till det nya klimatet.

Ökande efterfrågan – från låg nivå

I södra Sverige är det främst på granmarkerna som björken förväntas planteras, då allt fler skogsägare vill sprida riskerna efter de senaste årens granbarkborreangrepp. I norr ses den också som ett alternativ där tallungskogen har problem med multiskador, i form av svampangrepp och betesskador.

Efterfrågan ökade under förra året med 29 procent, men från mycket låg nivå – björken står idag för 2,3 miljoner av landets 422 miljoner levererade plantor. Plantskolorna säljer slut på björkplantor direkt. Anledningen är fröbrist, och det kommer att ta några år att närma sig efterfrågan. Det finns bara cirka 200 träd i dagens fröodlingar och de levererar inte som planerat.

– Dagens fröodlingar ger inte så mycket frö, vi behöver mer kunskap om blomning och frösättning. Vi måste lära oss att producera frö effektivt och storskaligt. Med det sagt så tror jag att vi inom fem år producerar betydligt mer, i och med vår stora satsning.

Hur mycket bättre växer den förädlade björken?

– Idag växer den förädlade vårtbjörken cirka 18 procent bättre än naturligt föryngrad björk, förutom att den ger finare virkeskvalitet. I det nya växthuset hoppas vi stimulera björken till att blomma redan 2–3 år efter att fröna gror. Med en bedömd tillväxthöjning på fem procent per förädlingsgeneration skulle vi redan om 20 år kunna ha ett material som växer nästan 40 procent bättre än oförädlad björk.

Glasbjörken då?

– Vi har valt vårtbjörken eftersom den producerar mer än glasbjörken och vi vill kraftsamla våra resurser. Men skulle marknaden vilja ha ett förädlat alternativ att plantera på fuktigare marker så kan vi även jobba med glasbjörken.

 

Björkfabriken – så ser den ut

All förädling börjar med ett urval av lämpliga träd. Idag, när förädlarna redan jobbat i flera förädlingsgenerationer med björken, följer man avkommornas prestation i fält.

Thomas Kraft
Hanna Lundqvist ympar framtidsträden på grundstammar för att användas i de omfattande fälttesterna i olika typer av lokalklimat och skilda ståndorter.
Forskarna vill ha säkrare, mer omfattande blomning. Idag är det brist på blommor i fröodlingarna.
För att säkra korsningen pollineras blommorna med pollen från rätt träd.
Fröet odlas upp och redan i det här stadiet kan forskarna komma att testa telningarnas DNA för att förfina urvalet och satsa resurserna på rätt linjer.