Vision nummer 3, 2023
Vision nummer 3, 2023
Hösten är här. Och med den, senaste Vision. Där vi tar oss tillbaka till framtiden. Och tittar tillbaka på 30 framgångsrika forskningsår.
Vision är Skogforsks kundtidning. Tidningen är tänkt att ge inspiration och inblickar i skogsbrukets vardag, aktuella omvärldsanalyser och resultat från aktuell skogsforskning.
Vill du prenumera på Vision i tryckt form? Kontakta Inger Karlsson.
Artiklar i detta nummer:
Smart hänsyn – fem synteser som gjort skillnad
Skogforsk har funnits i 30 år och ungefär lika länge har skogsbruket utvecklat naturvårdshänsynen
och sin miljöcertifiering. Under 2010-talet utvärderades åtgärderna, bland annat
i SLU:s och Skogforsks projekt Smart Hänsyn. Här är fem av många viktiga resultat.
Sju verktyg som revolutionerar din verksamhet
Sedan tio år har Skogforsk introducerat
ett antal hjälpmedel för smartare drivning
baserade på värdefull data i skördardatafilen
hpr – harvest production
file – som genereras när skördaren avverkar.
Filformatet är en global standard:
StanForD.
Från vattenkartor …. till Bestway!
Skogforsk har under drygt
ett decennium byggt upp
kunskap om markfuktighetskartor.
I dag har dessa
kartor inte bara förändrat
hur man ser på markens bärighet
utan också blivit en integrerad
del av det dagliga
skogsbrukandet.
Rekordsnabb implementering av vattenkartor inom skogsbruket
Implementering tar tid. Ibland kan det ta flera år innan en ny
metod har integrerats och blivit en del av det ordinarie arbetet.
Men det finns också undantag – som markfuktighetskartorna.
Så blir forskningen verklighet
Under Skogforsks 30-åriga historia har de
och skogsbrukets aktörer tillsammans infört
viktig ny teknik. Men det är i sig en stor utmaning
– vi tittar närmare på flerträdshanteringen!
”Sällan har spinoffer givit så mycket”
Branschen låg på 60, siktade på 90 … och landade på 70 ton. Satsningen på högre nyttolaster har sänkt utsläppen och effektiviserat transportarbetet i hela fordonsflottan – och slutsatsen är att spinoff-effekterna kan vara väl så viktiga som utvecklingens egentliga mål.
Urstark virkeskonjunktur gav lönsamhet men skenet bedrar
Virkesintäkterna ökade med 15 procent. Med säkerhetsläget och medföljande konjunktur ökade kostnaderna nästan lika mycket. Att de ändå inte gjorde det berodde på minskade skogsvårdsinsatser till följd av brist på arbetskraft – kostnader som skjutits på framtiden.
Vägkostnaderna fortsatte uppåt
Vägkostnaderna på egen mark fortsatte
att öka under 2022, och i norra Sverige
har de nått 50 kr per avverkad kubikmeter.
Skogsvårdskostnader på egen mark
Mellan 2021 och 2022 har kostnaden per
hektar för plantering och röjning inte märkbart
förändrats. Kostnaderna för hyggesrensning,
markberedning och sådd har däremot
ökat med mellan tio och 33 procent.
Direkta drivningskostnader
Både kostnaden för slutavverkning och gallring har ökat i hela landet.
Kostnader och intäkter fram till bilväg
I medeltal har drivningskostnaden ökat
med 13,6 procent på egen skog och gallringsandelen
har inte förändrats sedan
föregående år.
Här testas en helautonom maskin!
Ute på ett hygge i Jämtlandrullar en maskin utan hytt. Den markbereder och planterar
– helt själv! Det går oerhört långsamt. Allt strular. Ändå syns potentialen. Flera uppgraderingar senare görs ett nytt försök och nu rör sig maskinen som tänkt.
Fjärrstyrning fungerar
Skogforsks uppdrag att hjälpa skogsbruket utveckla självgående
maskiner har nått flera spännande delmål. Och lyckas
man är belöningen stor: en säkrare och mindre fysiskt belastande
arbetssituation och ökad produktivitet på systemnivå.
Pionjärstudien som förändrade viltforskningen
Det finns många äldre forskningsstudier som haft stor påverkan på skogsbrukets utveckling. Ett exempel är det numera klassiska Furudalsförsöket som blev en väckarklocka för skogsbrukets viltförvaltning.
Tio år med BETT
BETT-försöket är en unik långliggande studie där hägn över Sverige satts upp för att
undersöka viltets påverkan. Nu kommer de första resultaten – och ett av dem är verkligt anmärkningsvärt.