Fjärrstyrning fungerar
Basen i den här utvecklingssatsningen är projektet Auto 2, ett samarbete mellan flera institut, universitet och företag som startade 2018, finansierat av Vinnova och skogsbranschen.
– Beställningen är ju i grunden autonom styrning, men ganska snart insåg vi att fjärrstyrning är ett stort och avgörande kliv i rätt riktning, konstaterar Petrus Jönsson, en av de forskare som jobbar med snart sagt alla aspekter av självgående skogsmaskiner.
Ledande fältlabb
Fem år senare har forskarna skapat ett fältlabb för fjärrstyrning, finansierat av Tröedsson-fonden. Här är också fjärranalys en avgörande komponent för att leverera en högupplöst terrängmodell, där maskinens styrning förfinas med hjälp av sensorer.
Dessutom har forskargruppen kunnat visa att prestationen vid lastning och lossning är densamma om man sitter i hytten eller på en fjärrlänk från en kontorsliknande miljö.
Fjärrstyrd markberedare på G
– Det är fascinerande att fjärrstyrning fungerar så bra som det gör. Och vi upptäcker nya intressanta möjligheter, menar Petrus Jönsson. Kamerorna kan till exempel placeras högre upp än förarens normala position, och det ger en betydligt bättre vy över arbetsområdet.
Nästa handfasta steg är att fjärrstyra en markberedare, en basmaskin prepareras just nu på Bracke Systems i Jämtland och ska rulla på SCA. Projektet finansieras av
Tröedsson-fonden. Tanken är att konceptet ska demonstreras i slutet av sommaren 2024. Men hur fungerar fjärrstyrning på längre avstånd i skogen, där täckningen ofta är ganska dålig?
– Just en markberedare är ju ute på ett hygge, så där hoppas vi att täckningen blir ett mindre problem, säger Petrus Jönsson. Å andra sidan är terrängen ofta kuperad. Vi har testat radiolänk och 5G, men funderar på om 4G med industrimodem kan lösa problemet. Vi prövar även satellitlänk med Starlink och har tankar på relästationer för att skapa ett lokalt 5G-nätverk. Relästationen kan vara en mast … men kanske även en drönare som överblickar avverkningen?
Bäddar för samarbete
Arbetet med fjärrstyrningen och etableringen av fältlabbet har öppnat dörrarna för Skogforsk till bredare samarbeten och till stadigare finansiering, berättar Petrus Jönsson:
– Vi har fått tillgång till mer avancerad telekommunikation och kraftfulla datorer via telekombolag, vi har fått tillträde till programmet Mistra Digital Forest och till forskningsmiljön UMIT vid Umeå universitet, vars AI-modeller i virtuell miljö för terrängnavigering och kranautomatik kan fälttestas av oss.
Petrus Jönsson kör maskin från "kontoret"