Så blir forskningen verklighet
– Redan i slutet av 1990-talet studerade Skogforsk flerträdstekniken i klen gallring, berättar Maria Iwarsson Wide, programchef för värdekedjor på Skogforsk. Resultaten var lovande – i studierna ökade produktiviteten med 15–20 procent. Sedan hände inte mycket, utom att nya studier visade att kalkylerna höll.
Det fanns en del hinder. Industrin var orolig för dåligt kvistad ved i renseriet och sämre fliskvalitet. Många entreprenörer var tveksamma att investera i ny teknik om den inte var efterfrågad av uppdragsgivarna. Ett moment 22. Men det fanns ett starkt intresse från skogsbruket för att höja produktiviteten, särskilt i tidiga gallringar.
I mitten av 2000-talet bjöd Skogforsk in många intressenter att medverka i ett implementeringsprojekt kring flerträdshantering. Gensvaret var stort.
För att få industrin att acceptera den nya tekniken genomfördes ett antal industristudier med flerträdshanterad ved. Studierna innefattade körningar i renserier och även några provkok. Några skillnader mellan flerträdshanterad ved och vanlig massaved från klen skog gick inte att se, säger Maria Iwarsson Wide.
Maria Iwarsson Wide, Skogforsk
Hinder undanröjdes
I och med dessa resultat undanröjdes också det andra hindret: flerträdshanterad ved var inte längre ett eget sortiment, utan kunde hanteras och bytas som en del av de ordinarie massavedsflödena. Entreprenörernas tveksamhet hanterades genom att skogsföretagen uttryckligen efterfrågade flerträdshantering och på olika sätt stöttade de entreprenörer som var villiga att skaffa utrustningen. Flerträdshantering är en förhållandevis billig teknik.
Det handlade alltså inte om att köpa ett helt nytt skördaraggregat, utan att komplettera det aggregat man redan hade med drivhjul, griparmar och nya mäthjul. Investeringen var i storleksordningen 50 000 kronor.
Ändå blev det bråk. Flerträdshanteringen blev inledningsvisett slagträ i förhandlingarna med skogsentreprenörerna. Det motverkade implementeringen.
– Skogforsks resultat från enskilda studier visade på produktivitetsökningar på 15–20 procent, berättar Ulf Sandström, som då var vd för SMF Skogsentreprenörerna. Men många skogsentreprenörer upplevde betydligt lägre genomsnittliga effekter, kanske 6–7 procent. Sedan, vid förhandlingsbordet och på basis av Skogforsks resultat, ville kunderna sänka ersättningen rejält. Det skapade turbulens, eftersom flerträdshanteringen generellt inte uppfattades vara så bra som resultaten.
Så du menar att implementeringen kan hållas tillbaka av marknaden?
– Flerträdshanteringen är i alla fall en av flera tekniska landvinningar som skogsentreprenörernas kunder försökte inteckna direkt, och det drabbade många små företag. Tajmingen var också en viktig framgångsfaktor
– Flerträdshantering blev snabbt en självklarhet vid skogsbränsleuttag i klena gallringar i syfte att uppnå en rimlig produktivitet. Det blev därför ett naturligt nästa steg att även använda tekniken i andra avverkningar i stamtäta bestånd eller skogar med stor dimensionsspridning.
När Skogforsk senare undersökte lönsamheten i ett antal av sina forskning och utvecklingsprojekt beräknades vinsten för skogsbruket vara 178 miljoner kronor, nuvärdesberäknat (2013).