Sju verktyg som revolutionerar din verksamhet

Det mest kända verktyget är hprGALLRING, som snart finns i de flesta gallringsskördare. De två senaste är hprSTAMHÅLLNING, som hjälper till att alltid hålla skördarmätningen kalibrerad, och hprHYGGESFRI som ger föraren hjälp att balansera uttaget. Och Skogforsk fortsätter att producera nya beslutsstöd för skogsbruket.

– Svenskt skogsbruk är världsledande när det gäller att utnyttja skördarens data för styrning och tillämpningar, säger Johan Möller vid Skogforsk, en av forskarna i gruppen runt användningen av StanForD.

– Våra verktyg genererar redan idag en stor ökning av värdet med en potential på mer än en miljard kronor per år. Vi ser dessutom nya, lågt hängande frukter som för 10 år sedan var omöjliga att nå.

hprGALLRING

Automatisk gallringsuppföljning där föraren hela tiden har koll på gallringsstyrkan och löpande kan kalibrera sin insats.
I och med ”slutavverkningen” i stickvägarna får man i praktiken rejäla provytor i varje bestånd. Då blir det bra skattningar av vad som står kvar när skördaren fortlöpande mäter det som avverkas.

hprSTAMHÅLLNING

Nu lanseras Skogforsks analysverktyg hprSTAMHÅLLNING som med löpande analyser av varje avverkat träd kontrollerar hur väl skördarmätningen fungerar. Tekniken finns redan på plats ute i alla maskiner – den ska bara aktiveras!

Diameterprofilen från skördarmätningen jämförs med en simulerad stamprofil, ett statistisk belagt ”facit” från en databas med tusentals träd. Algoritmen kvantifierar avvikelser i form av relationen mellan planområden och avsmalning och räknar om det till standardavvikelse för olika diameter-klasser.

– Det är förstås matte, inte trolleri, säger Björn Hannrup vid Skogforsk, som tillsammans med sina kollegor utvecklat verktyget. Och det är en lågt hängande frukt. Eftersom vi använder skördarens mätdata finns tekniken redan på plats ute i alla maskiner – den ska bara aktiveras.

hprIMPUTERING

Industrin kräver allt bättre koll på de inre virkesegenskaperna. Sågverken skannar stockarna och positionerar stocken för optimerat sågutbyte. Även massabruken är i ökad utsträckning intresserad av deklarerade råvaruegenskaper för sina leveranser i form av till exempel densitet och fiberlängder. Och det kan skogen snart leverera.

Idag samlas detaljerad information om avverkade träd genom skördardata från avverkade bestånd. Skogforsk har utvecklat verktyget hprIMPUTERING som skapar utbytesprognoser för planerade avverkningsbestånd baserat på utfall från historiska skördardata. De bygger på utfall från historiska skördardata för liknande bestånd, på beståndets ålder samt egenskapsmodeller. Nu kan Skogforsk kombinera verktyget med modeller för trädegenskaper.

Med de här prognoserna kan man hitta en bra mix av lämpliga bestånd, och på samma sätt minska andelen bestånd med egenskaper som man just nu inte har efterfrågan på.

hprSKOGSBRÄNSLE

När skördaren fäller ett träd genereras mängder av information om längder och diameterprofiler. Utifrån dessa mått och forskarnas modeller går det att ganska exakt räkna ut hur mycket grot som trädet ger.

Men i praktiken tar man ju inte ut grot från alla träd – det finns områden där det inte lönar sig och en hel del grot används för att skydda marken på partier med dålig bärighet.

Skördarföraren anger därför med en knapptryckning när grotanpassning skett vid fällningen.

Det är allt som behövs för att få en prognos för den enskilda trakten – och var på hygget volymerna finns.

hprHYGGESFRI

Det senaste verktyget från Skogforsk hjälper skördarföraren att balansera uttaget: ett för stort uttag kan, liksom vid gallring, ge tillväxtförluster. Ett för litet uttag kan ge problem med återväxten i beståndet. Men till skillnad från i hprGALLRING finns inga stickvägsträd som kan ge en bra bild av hur beståndet ser ut.

– Istället för stickvägsträden, använder vi oss av laserskanning (skogliga grunddata) för att beskriva volymen, grundytan och höjd på skogen innan avverkningen sker, säger Skogforsks Martin Whillans. Drar man ifrån volymen som avverkas och
mätts av skördaren, får man en prognos över det som står kvar. Det sker löpande då föraren kan ladda laserdata från en central databas kontinuerligt under arbetet.

Kombinationen av de här två datakällorna gör det möjligt att jobba med mindre beräkningsytor och på sätt ge snabbare återkoppling till föraren och bättre beskriva variationen i skogen.

hprNATURVÅRD

Sedan ett par år kan skördarförarna registrera den hänsyn de lämnar – med ett par knapptryckningar registreras högstubbar eller hänsynsträd som stamkoder i produktionsfilen. Då får föraren löpande feedback om hur många högstubbar och hänsynsträd som skapas.

– Det är många i branschen som har jobbat på bra med det här, de är igång med stamkodsregistreringen och kan följa vad de gör i skördarnas kartprogram, säger Björn Hannrup vid Skogforsk. Men för att fånga den hänsyn som lämnas i kantzoner och större trädgrupper krävs att man kompletterar med en geografisk analys.

Det innebär att hänsynsytor eller kantzoner loggas automatiskt genom att ha koll på var maskinen INTE avverkar. Data som lämnats hämtas från den nationella dataskanningen och presenteras i kartprogrammet. Om föraren glömmer att registrera till exempel en hänsynsyta, kan man i efterhand klicka i kartan och låta systemet skapa hänsynsytan baserat på vad som avverkats och inte.

Dessutom kan all data om hänsynen skickas rakt in i företagens skogsregister.

– Vi har utvecklat en nystandard för den geografiska informationen som skapas vid registreringen, berättar Björn Hannrup. Vi tror det är avgörande för att det här ska få brett genomslag.

hprVIRKESVÄRDE

Det var länge sedan avverkningsledaren regelbundet fanns ute vid maskinerna. Idag är det huvudsakligen en logistiktjänst med placering framför dataskärmens systemsiffror.

– Och då är det där, på kontoret, som avverkningsledarna ska ha koll på hur det går, menar Johan Möller vid Skogforsk. De ska få röd flagg om något avviker, till exempel om diametern på sista kapstället mellan timmer och massaved plötsligt stiger ute hos något maskinlag eller om de manuella kapen ökar. Nyttan är då bättre längdstyrning. Dessutom har hpr-data inneburit fokus på stamfelsveden, vilket inneburit att timmerandelen har ökat med antal procent.

I värdekedjan ger detta stora värdeökningar för slutprodukterna men även för markägarnas virkesvärde.