”En quickfix kostar tre gånger mer”

Text: Elin Fries/Bitzer

En regnig höst i mitten på 1990-talet höll flera sågverk och pappersbruk på att stanna i Mellansverige på grund av virkesbrist. Björn Gardestedt arbetade som avverkningsledare och planerare när han fick ordern för första gången:

– ”Har ni virke på avlägg så ska vi ha det. Vi betalar vägreparationerna”. Vi hittade virke, men en skogsmaskinförare som höll på att skota ut det sista virket valde att köra i diket fram sin bil vid skiftets slut, eftersom vägen var så dålig efter att virkesbilarna malt sönder vägen totalt.

Det var inte sista gången han fick frågan, ”men jag säger nej om jag kan”:

– Ett oplanerat gruslass kostar tre gånger mer än ett planerat gruslass. Idag går cirka 8–15 procent av vägbudgeten till reparation av skador som beror på otillräcklig framförhållning. Framför allt orsakas skadorna av skogsmaskiner på vägen och att logistiken inte tar hänsyn till tillgänglighetsklasserna med stora kostnader som följd , säger han.

Enligt Björn är en nyckelfaktor för god vägplanering att man har en taktisk plan med kvalitetssäkrade gallringar och slutavverkningar minst fem år fram i tiden. Då hinner man analysera behovet av renoveringar och nybyggnationer innan planeraren ska planera objektet.

– Visst, en kampanj på en sommars gruskörning kan pressa priset, men på vintern måste vi också köpa tjänster. Vi försöker sy ihop avtal med entreprenörerna för både sommar- och vinterunderhåll , eftersom företagen i bygden ska ha möjlighet att få ihop sina uppdrag över året. Vi har en ganska fast grävmaskinsflotta som vi försöker hålla med jobb året om, sommartid rustar man skogsbilvägar och vintertid bryter vi nya skogsbilvägar. Det gör att vi kan hålla oss med kunnigt folk. Väghållning är en långsiktig verksamhet som rullarår efter år. Det blir en bättre affär för bägge parter, säger han.

De senaste åren har skogsvägarna blivit allt dyrare att underhålla. Klimatförändringarna pressar vägunderhållet samtidigt som en mer desperat jakt på virke orsakar oplanerat slitage och skador. Björn märker av den ansträngda situationen.

– På grund av virkessvackan har skogsbruket svårt att fylla volymerna, virke hämtas överallt där man kommer lyckas köpa och planera det och det blir fler vägskador som tas av en annan budget – vägbudgeten.

Ofta brister det i framförhållningen – vägen står inte beredd:

– Det är lätt att tänka att en 700-kubiks gallring inte sliter så illa på vägen, men problemet är ackumuleringen av liknande beslut och att vi inte har vädret med oss längre. Det måste vi ta höjd för. Oplanerade avverkningar längs vägar som inte är redo och ett regn för mycket vid fel tidpunkt ger dyra vägskador som enkelt hade kunnat undvikas, säger han.

Du verkar lite uppgiven?

– Nja, men samtidigt förstår allt fler värdet av en ordentligt rustad väg, säger Björn Gadestedt.