Vision nummer 2, 2024

Tyskland har drabbats hårt av torka och värmeböljor de senaste tio åren. I Freiburgs kommunskog används hyggesfritt för att sprida riskerna.

Hyggesfritt skogsbruk ger arter med dålig spridningsförmåga och låg tolerans mot kalavverkning en bättre chans att överleva. Men det är viktigt att lämna naturhänsyn även här.

Blädning, naturkultur eller måldiameterhuggning – det finns flera modeller för precisionsskogsbruk, som den här typen av stamvis uttag ofta kallas. Men hur ska skördarföraren ha koll på uttagsnivåerna i beståndets ofta ganska olikartade delar?

– Vi vill inte ha hyggen. Det är ganska enkelt, ändå har vi genom åren flera gånger blivit dumförklarade för det. Men jag har upplevt en attitydförändring den senaste tiden.

Under flera decennier har skogsägaren Lars-Erik Levin blädat en tredjedel av sin av sin skog. Resten brukas med hyggen. – Varför ska man välja? Det har jag aldrig förstått. Metoderna har sina särskilda för- och nackdelar, säger han.

För att lära sig mer om de långsiktiga effekterna av hyggesfri skötsel är det hög tid att anlägga fler försök med längre mätserier. En sammanställning från SLU visar att bara runt 3–4 procent av dagens långliggande försök går att använda.

På Tönnersjöhedens försökspark i Halland bedriver SLU ett försök med skogsbruk utan hyggen. Det är diametern som styr när träden är mogna för avverkning. Lås oss göra en tidsresa och besöka Eriksköp år 2017.

Få har ännu ställt om konventionellt brukande till hyggesfritt och det är ont om forskningsresultat, men Skogforsk har räknat på risken. Det går relativt lätt att gå tillbaka till trakthyggesbruket igen – det är bara att kalavverka. Så vad riskerar du att förlora om du ställer om, men ändrar dig?

Utanför Venjan samlade Stora Enso ihop företrädare för Naturskyddsföreningen, Plockhugget, Skogsstyrelsen, Älvdalens Besparingsskog och företrädare för det regionala skogsprogrammet.

Vad händer när olika aktörer får inflytande över hur hyggesfritt skogsbruk ska bedrivas? Och kan de jobba tillsammans? Det är frågor som undersöks inom Adaptivt skogsbruk, där dialogen är i centrum.

Det är en seglivad myt att vi i Sverige först på 1950-talet började tillämpa trakthyggesbruk. Det är något som lärdes ut till de blivande jägmästarna redan på 1820-talet. Och bataljen mellan förespråkarna för det ena eller det andra följer en lång tradition.

En serie fältförsök anläggs för att få svar på hur naturlig föryngringunderskärmfungerarpåolikabreddgrader. Kom- mer Skogsstyrelsens nya definition av hyggesfritt skogsbruk verkligen att fungera överallt?