logga
En framgångsrik dialogprocess kan mycket väl vara nyckeln till att omvandla skogsbruksmetoder och skapa en ny kultur inom skogsbruket, säger Jasmine Zhang.
Bild: Elin Fries, Bitzer
Vad händer när olika aktörer får inflytande över hur hyggesfritt skogsbruk ska bedrivas? Och kan de jobba tillsammans? Det är frågor som undersöks inom Adaptivt skogsbruk, där dialogen är i centrum.

Text: Elin Fries

Inom ramen för Skogforsks projekt Adaptivt skogsbruk har flera företag samlats för att lära sig mer om hyggesfritt. Men de gör det tillsammans med andra organisationer, som har helt eller delvis andra synsätt. Alla är högst delaktiga.

– Varje intressent får planera och genomföra egna åtgärder på en delareal eller också enas man om en gemensam insats, där alla har inflytande. På så sätt anläggs test- och demoytor utifrån flera olika intressenters idéer, förklarar projektledaren Johan Sonesson vid Skogforsk.

– Det traditionella sättet för oss att få kunskap om nya skötselmetoder är genom anläggning av fältförsök. Det är ett robust men mycket tidskrävande angreppssätt. Ett delmål med adaptivt skogsbruk är att snabbare komma framåt i implementeringen.

AdaptivtSkogsbrukFunkar.jpg

Så här fungerar metoden Adaptivt skogsbruk

Projektet har nått halvvägs, och följs bland annat av forskaren Jasmine Zhang vid SLU, som observerar dialogerna och utvärderar projektets processer och resultat med särskild fokus på dialog- och lärandefaserna, som ofta överlappar varandra.

– Det är otroligt intressant. Det här politiskt laddade ämnet kan genom en strukturerad dialogprocess bli betydligt mer konkret och praktiskt tillämpbart. Det har lett till ett ökat  kunskapsutbyte och en miljö där deltagarna fritt kan uttrycka sina åsikter och osäkerheter, säger hon.

Förtroendet för varandra är viktigt i den här typen av projekt.

– Från miljörörelsen är man framför allt orolig för att projektet inte ska leda till någon förändring, och att man istället bidrar till ett greenwashing-projekt som skadar den egna trovärdigheten, säger Jasmine Zhang. Vissa projekt har valt att mötas via en neutral aktör, till exempel genom de regionala skogsprogrammen.

Hon har både sett både lyckade och avskräckande exempel. Några gånger har samtalen gjort att intressenternas positioner snarare blivit mer låsta och frostiga än innan.

– För att lyckas är det viktigt att se varandras perspektiv och gå ifrån det egna narrativet, säger hon. Ett framgångsrikt exempel är Stora Enso i Venjan, där man skapat en lärande dialogprocess och skapat stort förtroende mellan de inblandade parterna.

Om Adaptivt skogsbruk

Syftet med adaptivt skogsbruk är att med hjälp av en bred ansats minska osäkerheten om ”nya” skogsbruksmetoder genom ökad kunskap och dialog.

Projektet utgår från en arbetsmodell framtagen av SLU och Skogsstyrelsen. I den första delen beskriver deltagarna sina förhoppningar och farhågor med åtgärden, samt försöker identifiera kunskapsluckor. I nästa del undersöks de identifierade kunskapsluckorna. Utvärderingen av åtgärden görs återkommande och modifieras utifrån ny kunskap som genereras, men kan också resultera i att tillämpningen avbryts.

Sedan september 2020 drivs projektet av Skogforsk med årlig finansiering av Formas.

10 delprojekt

Holmen Skog

Mål: att göra anpassningar till renskötsel.
Holmen genomför skärm-, och luckhuggning
samt blädning. Intressenter: Vilhelmina Södra sameby, lokala SNF, Holmen

Kopparfors

Mål: att behålla lavskrikan i tallskogsområden.
Intressenter: Birdlife, SKS, Ockelbo kommun, Kopparfors, HF entreprenör.

Luleå stift

Mål: att gynna friluftslivet. Troligen kommer man använda skärm, luckhuggning och någon form av selektivt uttag. Intressenter: Luleå kommun kultur- och fritidsförvaltningen samt kommunens skogsförvaltare, scouterna, skidklubb,
skidorienteringsklubb.

Norra skog

Norra skog gör inga demonstrationsytor, utan utvecklar istället en skötselhandbok för att inkludera alternativa metoder.

Skara stift

Mål: att gynna sociala värden. Skara stift kommer troligen genomföra uthuggning av gran, tallskärmar samt olika selektiva huggningar.
Intressenter: Skara kommun, lokala SNF, närboende.

Skogssällskapet

Mål: att skapa en demopark för test av skötselmodeller. Man genomför ett brett spektrum av åtgärder.
Intressenter: Jägarförbundet, SNF, egen personal från alla regioner

Stiftelsen Skånska landskap

Mål: att ställa om unga planterade granbestånd så att de långsiktigt kan skötas med hyggesfria metoder.
Intressenter: Birdlife, SKS, SLU, SNF & Skånska landskap

Stora Enso

Mål: att bevara och öka biodiversiteten men fortsatt bruka skogen. Korridorhuggning, luckhuggning, och plockhuggning.

Sveaskog

Mål: att skapa en besöksvänlig skog nära Tivedens nationalpark, där man testar flera olika metoder.
Intressenter: Lokala turistföretag, Laxå kommun, WWF-initiativ på angränsande mark

Uppsala Akademiförvaltning

Mål: att gynna sociala värden. Framför allt skärm-och luckhuggningar.
Intressenter: Upplandsstiftelsen, forskargrupp vid Uppsala universitet