Högre precision i precisionsskogsbruket
Text: Sverker Johansson, Bitzer
Liksom vid gallring ger ett för stort uttag i hyggesfritt skogsbruk tillväxtförluster och en högre risk för stormskador. Ett för litet uttag kan istället ge problem med återväxten i beståndet och att tillväxten hos framtidsträden inte utvecklas som man tänkt sig.
Testar nytt förarstöd
Nu testar Skogforsk ett verktyg – hpr1700.6/52 – som hjälper skördarföraren att balansera uttaget med hjälp av de skördardata som mätningen genererar online. Det bygger på den automatiska gallringsuppföljningen hpr0-335240, där föraren hela tiden har koll på gallringsstyrkan och löpande kan kalibrera sin insats.
Vid gallringen ger ”slutavverkningen” av gallringsvägarna rejäla stickprov i varje bestånd. Det ger en god skattning av vad som står kvar när skördaren fortlöpande mäter det som avverkas. Det här stickprovet får man inte i blädningen. En blädningsskog är generellt heller inte lika homogen som en gallring.
Snabbare återkoppling
– Istället för stickvägsträden använder vi oss av laserskanning, alltså Skogliga grunddata, för att beskriva volymen, grundytan och höjden på skogen innan avverkningen sker, säger Skogforsks Martin Whillans. Drar man ifrån volymen som avverkas och mäts av skördaren, så får man en prognos över det som står kvar. Det sker löpande då föraren kan ladda ned laserdata kontinuerligt under arbetet.
– Vår hypotes är att kombinationen av de här två datakällorna gör det möjligt att jobba med mindre beräkningsytor, fortlöpande beskriva variationen i skogen och ge snabbare återkoppling till föraren.
Nöjd redan efter några poster
Niklas Magnusson kör en mellanstor EcoLog i ett högt och grovt tallbestånd på Paulina Lingers fastighet utanför Österfärnebo. Under de stora träden står också ett 8–10 meter högt granskikt – de utgör framtidsträden. Niklas har kört både stämplade och ostämplade poster parallellt i Skogforsks försök på omställningsfastigheten, och tycker att hpr1700.6/52 är ett bra förarstöd i bägge fallen.
– När skogen är stämplad så får vi en koll på att uttagsnivån stämmer med planeringen. Och när jag hugger på egen hand känns det förstås tryggare med ett stöd i hytten och ett kvitto på att jag hamnar rätt, säger han.
Niklas Magnusson ser bland annat hur han ligger i förhållande till Skogsvårdslagens paragraf 5- och 10-kurvor. Mellanskogs Hannes Parlows stämpling är inriktad på att landa på 10 § – det ger troligen ett tillräckligt högt uttag för att ge nästa trädskikt växtkraft. Och stämplingen verkar stämma bra med Niklas avverkning. Möjligen skulle han kunna ta lite mer, visar figuren på hyttens datorskärm.
– Ja, det hade givit lite mer intäkter och kanske bättre tillväxtförutsättningar för träden i skiktet under, funderar Martin Whillans. Samtidigt har ju Hannes lämnat en del naturvärdsträd bland de stora tallarna, så det kanske är ett givande och tagande i just det här fallet.
Nästa steg: en digital tvilling
Med högupplösta skanningsdata och aggregatpositionering på metern när, kommer man att kunna planera och styra avverkningen på trädnivå, tror Martin Whillans.
– Jag ser framför mig ett färdigt förslag på hur avverkningen ska utföras. En digital tvilling av skogen, där man gör analysen. Föraren får sedan ett färdigt förslag att använda i den riktiga skogen. Så tror även Markus Steén på företaget Plockhugget:
– Ja, i alla fall om datainsamlingen blir billig och enkel. Vi har testat att samla in bildbaserade höjddata och göra trädkartor tillsammans med konsultföretaget Katam, och vi har kompletterat dessa data med
diametrar från deras fältapp. Det blir ett väldigt bra underlag, som säkert räcker för att göra en planering med väldigt hög precision.
– Men till dess: det viktigaste är att få reda på var de stora träden finns, och då räcker det i princip med Skogliga grunddata. Det är där större delen av uttaget kommer att ske och kan man då få ett stöd för uttagsnivån så är det förstås bra. Särskilt om man är ovan – vilket de flesta är innan de hyggesfria metoderna fått större spridning.
– Man måste även fånga upp naturvärdesträden. De rekryteras ur samma trädpool som de avverkningsmogna träden. Där får vi nu nya verktyg: nyss kom nya trädslagskartor från Skogsdatalabbet, de kommer att vara en stor tillgång. Det händer mycket inom fjärranalysen och digitaliseringen just nu – ändå är det bara början och det kommer att göra det effektivt att arbeta med ett pixelskogsbruk, där beståndsgränserna är mer eller mindre utsuddade.