Rådgivarna har en nyckelroll
Forts. ingress: Tidigare har jag haft en klump i magen inför avverkningarna, men för första gången ser jag fram emot nästa åtgärd, säger skogsägaren Paulina Lingers.
Beståndet utanför Österfärnebo är olikåldrigt, här växer mest tall, men det förekommer även äldre granskogar. Mossan ligger som ett mjukt täcke över marken. Paulina Lingers och maken Andreas pekar ut en äventyrsbana de skapat av material från den egna skogen för barnen Åke, 11 år och Gunnar, 9 år. Barnen blir fjortonde generationens skogsägare.
– Vi ställer om skogen inför nästa generation, för att lyckas behöver vi börja redan nu, säger Paulina Lingers. Vi ser egentligen inga skäl till att inte gå över till hyggesfritt, annat än skogsindustrins virkesbehov i stort. Vi vill riskminimera, skapa mer mångfald och få en jämnare ekonomi, det finns otroligt många fördelar.
Ställer om hela fastigheten
Till skillnad från många andra som testar hyggesfritt beslöt sig Paulina och Andreas att ställa om hela fastigheten till hyggesfritt. Det finns en del ungskog men de flesta bestånd är mellan 50–100 år, ofta finns där en viss skiktning.
För dem har rådgivningen varit avgörande.
– För några år sedan fick vi höra att vår skog inte lämpar sig för omställning, men senare har vi insett att den åsikten främst beror på vem vi pratar med, säger Paulina Lingers.
– Nu har vi fått veta att det är möjligt att köra hyggesfritt i samtliga bestånd redan nu, även om det finns en del risker. Deras rådgivare är Hannes Parlow, som är en av de mest efterfrågade rådgivarna inom hyggesfritt skogsbruk på Mellanskog. Han har jobbat som rådgivare i snart tio år och att suget efter rådgivning om hyggesfritt ökar är påtagligt – och det ställer höga krav på rådgivarna, menar han.
– Då hyggesfritt är så pass nytt ligger ett stort ansvar på skogsföretagen och föreningarna att förse sina skogliga rådgivare med stöd och kunskap. Framför allt genom referensytor för olika hyggesfria metoder.
Rådgivaren har en nyckelroll
Hannes Parlow menar att den skogliga rådgivningen spelar en nyckelroll för om skogsägaren väljer hyggesfritt eller inte.
– Majoriteten av skogsägarna litar på mig och följer rekommendationerna. Det innebär att jag både har ett otroligt stort ansvar och en stor möjlighet att påverka hur skogen brukas, säger Hannes Parlow.
”Om vi går på pumpen får vi lära oss av det”
Paulina och Andreas är insatta i riskerna omställningen medför, och högst medvetna om att omställningen kommer ta tid. Framför allt kommer plockhuggning med olika former av selektiva uttag att användas utifrån Hannes Parlows planering. Några delar av fastigheten är hårt drabbade av granbarkborre, och det är väldigt tydligt att enskiktade, triviala granbestånd mår sämst. En av de två 60-åriga åkerplanteringar som finns på fastigheten har avverkats helt.
– Där har vi sökt stöd för ädellöv via Skogsstyrelsen. Området kommer hägnas in och planteras med främst ek från en plantskola i norra Tyskland våren 2025. Vi hoppas på att den kommande skogen kommer vara bättre rustad för ett framtida klimat samt att den gynnar biologisk mångfald, säger Hannes Parlow.
– Jag är inte för eller emot hyggesfritt, det är inte svart eller vitt på det viset för mig. Jag tror bara att olika typer av skogsskötsel passar olika typer av människor. Som skogsägare måste jag få bestämma hur jag vill sköta min skog. Det handlar om vilka behov jag har och vad jag tror på. Jag är medveten om att det inte finns något facit, och det är möjligt att vi går på pumpen på några ställen här. Men då får vi lära oss av det, säger Paulina Lingers.