logga
Martin Goude, SLU
För att lära sig mer om de långsiktiga effekterna av hyggesfri skötsel är det hög tid att anlägga fler försök med längre mätserier. En sammanställning från SLU visar att bara runt 3–4 procent av dagens långliggande försök går att använda.

Text: Elin Fries, Bitzer

Den vetenskapliga kunskapsgrunden för hyggesfritt är tunn jämfört med trakthyggesbruk. Det slås fast i en färskrapport från SLU fast. I rapporten har forskare kartlagt 140 långtidsförsök med hyggesfria metoder, vilket endast utgör en liten del av de över 4 000 långtidsförsök som finns runt om i Sverige. Dessa försök är centrala för forskningen om hyggesfritt skogsbruk. Det kan tyckas lite, men artikelförfattaren Martin Goude menar att 140 snarare är en glädjesiffra.

– Några av försöken är anlagda redan på 1920-talet, men majoriteten aktiva fältförsök är anlagda från 1980-talet och framåt, vilket är en ganska kort tid i ett skogsperspektiv. Dessutom är det bara vid drygt hälften av de 140 försöken som tillväxt, avgångar och utveckling av små träd som har kunnat studeras, konstaterar han. Få försök gör det också svårt att ge tvärsäkra svar för hur bra olika hyggesfria metoder fungerar i olika delar av Sverige.

– Hur olika metoder fungerar på olika ståndorter vet vi inte så mycket om eftersom det är mycket ont om långsiktiga försök som kan jämföras i olika delar av landet och på olika ståndorter, säger Martin Goude. Utan rådata har forskning om hyggesfritt i stället fått kompletteras med simuleringar för att modellera hur olika typer av skötsel fungerar. Då blir tillförlitligheten sämre. Samtidigt tillkommer ständigt fler hyggesfria försök.

– Fast det kommer att ta decennier innan vi kan dra långsiktiga slutsatser från de försöken. Vår kunskap om trakthyggesbruk har utvecklats under 70 år – vi behöver samma långsiktiga perspektiv för hyggesfria metoder. Det är också viktigt att förstå att hyggesfritt skogsbruk omfattar många olika metoder, var och en med sitt eget specifika forskningsområde, säger Martin Goude.

– I avvaktan på nya försök och längre tidsserier kommer vi att behöva förlita oss på resultaten från befintliga försök, kombinerat med praktiska erfarenheter, kunskap från andra länder med liknande förhållanden, samt vår befintliga kunskap om trakthyggesbruk. Vilka tips har du till skogsägarna?

– Det första man ska utgå från är de specifika beståndsegenskaperna. Har man ett skiktat granbestånd finns möjlighet att använda sig av selektiva avverkningsmetoder, som blädning eller måldiameterhuggning.

Har man ett enskiktat bestånd är det snarare de gruppvisa avverkningsmetoderna man bör använda sig av, som luckhuggning eller skärmställning, säger Martin Goude.

Fyra viktiga kunskapsluckor

Hur stor ska luckan vara? Enligt Skogsstyrelsens definition för hyggesfritt får luckorna vara maximalt 0,25 ha. Man kan utgå från att ljuskrävande trädslag, som tall och björk, behöver större luckor än mer skuggtåliga trädslag, som gran. Men redan här finns stora skillnader mellan norr och söder. Och hur stor en lucka behöver vara när det gäller ekonomi, föryngring, skogsproduktion eller andra värden i skogen behöver studeras mer. Forskningsprojekt om luckstorlek har nyligen anlagts i bland annat i Tönnersjöhedens försökspark.

Fungerar metoden lika bra i norr som i söder?

För att dra generella slutsatser behövs fler försök i olika delar av landet. Blädningen är till exempel välstuderad i norra Sverige, men det finns få försök söderut. Här pågår flera nystartade projekt, bland annat ska Siljansforsmetoden (läs mer på sid 6) testas över hela landet.

Föryngring vs produktion i selektiv avverkning?

Avvägningen mellan stående volym, tillväxt, föryngring och inväxning behöver studeras för att kunna svara på hur stor tillväxt man kan få samtidigt som man har en hållbar rekrytering av nya träd under de stora. Föryngringsdata kan fångas upp relativt snabbt, men det är också viktigt med långsiktiga försök för att studera effekterna på produktion och skogens struktur.

Omförandet av ensiktade bestånd till flerskiktade. En brännande fråga är hur man aktivt kan omföra homogena enskiktade skogar till heterogena skiktade. Det finns få försök där man försöker omföra en enskiktad skog till flerskiktad. Försöksserien Omföring till flerskiktad skog visar på många svårigheter. Här behövs fler försök och studier i olika stadier av omloppstiden, både ur ett föryngrings- och tillväxtperspektiv, men också ur ett skadeperspektiv – en omställning kan leda till stora risker, framför allt vindskador i homogena granskogar.