Tunt med vetenskapliga försök om hyggesfritt

Text: Elin Fries, Bitzer

Den vetenskapliga kunskapsgrunden för hyggesfritt är tunn jämfört med trakthyggesbruk. Det slås fast i en färskrapport från SLU fast. I rapporten har forskare kartlagt 140 långtidsförsök med hyggesfria metoder, vilket endast utgör en liten del av de över 4 000 långtidsförsök som finns runt om i Sverige. Dessa försök är centrala för forskningen om hyggesfritt skogsbruk. Det kan tyckas lite, men artikelförfattaren Martin Goude menar att 140 snarare är en glädjesiffra.

– Några av försöken är anlagda redan på 1920-talet, men majoriteten aktiva fältförsök är anlagda från 1980-talet och framåt, vilket är en ganska kort tid i ett skogsperspektiv. Dessutom är det bara vid drygt hälften av de 140 försöken som tillväxt, avgångar och utveckling av små träd som har kunnat studeras, konstaterar han. Få försök gör det också svårt att ge tvärsäkra svar för hur bra olika hyggesfria metoder fungerar i olika delar av Sverige.

– Hur olika metoder fungerar på olika ståndorter vet vi inte så mycket om eftersom det är mycket ont om långsiktiga försök som kan jämföras i olika delar av landet och på olika ståndorter, säger Martin Goude. Utan rådata har forskning om hyggesfritt i stället fått kompletteras med simuleringar för att modellera hur olika typer av skötsel fungerar. Då blir tillförlitligheten sämre. Samtidigt tillkommer ständigt fler hyggesfria försök.

– Fast det kommer att ta decennier innan vi kan dra långsiktiga slutsatser från de försöken. Vår kunskap om trakthyggesbruk har utvecklats under 70 år – vi behöver samma långsiktiga perspektiv för hyggesfria metoder. Det är också viktigt att förstå att hyggesfritt skogsbruk omfattar många olika metoder, var och en med sitt eget specifika forskningsområde, säger Martin Goude.

– I avvaktan på nya försök och längre tidsserier kommer vi att behöva förlita oss på resultaten från befintliga försök, kombinerat med praktiska erfarenheter, kunskap från andra länder med liknande förhållanden, samt vår befintliga kunskap om trakthyggesbruk. Vilka tips har du till skogsägarna?

– Det första man ska utgå från är de specifika beståndsegenskaperna. Har man ett skiktat granbestånd finns möjlighet att använda sig av selektiva avverkningsmetoder, som blädning eller måldiameterhuggning.

Har man ett enskiktat bestånd är det snarare de gruppvisa avverkningsmetoderna man bör använda sig av, som luckhuggning eller skärmställning, säger Martin Goude.