Granens vapen mot granbarkborren
Sommaren 2018. Värmeböljan sveper in över Sverige och lämnar granarna torra, stressade och vidöppna för en av skogsbrukets värsta fiender – granbarkborren. Med klimathotet hängande över oss har ett forskarteam, lett av Petter Öhrn på Skogforsk, tagit sig an frågan om vad som egentligen avgör vilka granar som klarar sig.
Nu har svaret börjat klarna: det handlar om tajming. När knopparna spricker. Petter Öhrn och hans forskarkollegor från SLU, Lunds universitet, Mittuniversitetet samt NIbio (Norge) har undersökt hur tidpunkten för knoppsprickning påverkar granens motståndskraft. Med fältstudier av olika grankloner i Mellansverige, har både barkborreburen blånadssvamp (Leptographium europhioides) och granbarkborre (Ips typographus) har fått sätta trädens försvarsmekanismer på prov.
– Vi har inokulerat svampen och placerat så kallade attackboxar med tillhörande barkborrar på granarna. Därefter har vi mätt skadorna, både de svampnekroser i barken och angreppen från barkborren, förklarar Petter Öhrn. Och det vi ser är att det finns en klar skillnad mellan klonerna beroende på när deras skottskjutning påbörjas.
Tidig skottskjutning ger bättre försvar
De granar som spricker ut tidigt på våren utvecklar betydligt mindre nekrotiska skador när de blir infekterade av blånadssvampen. Och barkborrarna? De drar sig undan. Endast 23 procent av de tidigt knoppande klonerna blev angripna, jämfört med 35 procent av de sena klonerna.
– Det här är stora skillnader, säger Petter Öhrn. Tidig knoppsprickning verkar ge granen ett försprång i att bygga upp sina försvarsmekanismer innan farorna är som störst.
En ny strategi för skogsägare
Resultatet kan få stor betydelse för skogsbruket, särskilt i ett föränderligt klimat. I dag rekommenderas granprovenienser med sen knoppsprickning i områden med hög risk för vårfrost, eftersom de undgår skador från frosten. Men med den ökande risken för barkborreangrepp kan den här strategin behöva omprövas.
– Det vi föreslår är att man i stället bör använda tidiga knoppsprickningskloner på områden där risken för frostskador är låg, säger Petter Öhrn. Där kan de ge ett bättre skydd mot barkborren och dess symbiotiska svampar.
Från forskning till verktyg – Plantval
Skogforsk har en väl fungerande infrastruktur för att kunna omsätta resultaten i praktiken. Det webbaserade verktyget ”Plantval”, som hjälper skogsägare att välja rätt plantor för rätt plats, uppdateras kontinuerligt med de senaste forskningsresultaten. Genom att följa Plantvals råd kommer skogsägare i framtiden att kunna ta hänsyn till både frostskaderisker och angreppsrisker, och därmed ta bättre beslut.
– Det är viktigt att vi förstår hur vi kan selektera granar som är mer motståndskraftiga mot granbarkborren och dess svampar redan i förädlingsprogrammet. På så vis kan vi hjälpa skogsbruket att vara bättre förberett på framtidens utmaningar, säger Petter Öhrn.
1. 20 barkborrar släpptes in i attackboxen. Huruvida de attackerade eller inte registrerades efter 24 timmar.
2. Blånadssvampen Leptographium europhioides inokulerades genom att spruta in en svamplösning under barken. En månad senare skalades barken av för att mäta trädets svar i form av skadornas storlek.