Kostnader & intäkter 2023: Hur vänder vi trenden?

1. Vad i Skogforsks K/I-analys är mest viktigt att följa – och varför?
2. Ågärder på intäktssidan?
3. Strategiskt utvecklingsspår i jakten på lönsamhet?
4.Nettotäckningsbidraget fortsätter minska. Vad ger det för utmaningar?
5. Klimatförändringarna ger högre kostnader. Bedömer ni att de slår igenom i statistiken och vad förväntar ni i framtiden?
6. Ett nytt ramprogram startar på Skogforsk. Vilka insatser blir viktigast?

Olof Hansson, affärsområdeschef vid södra skog och skogforsks ordförande.

1. Vår egen analys av typgårdens lönsamhet visar att skogsnettot istället förbättrats avsevärt sedan 2021. Skogforsks djupare analys från 2022 visar också på skillnaderna över landet. Men vi ser med stor oro på den uteblivna produktionsökningen. Nu måste vi adressera kostnadsökningarna, oaktat utmaningarna med fossilfrihet och klimatanpassning som i sig riskerar att driva kostnader.

Virkespriserna är inte transparenta i den svenska officiella statistiken, så det är framför allt kostnadssidan som är värdefull för oss – en mycket nyttig benchmarking som vi sedan kan analysera för våra särskilda förutsättningar.

2. En mix av kraftfull utveckling och ett ständigt gnetande höjer intäkterna. Med stambanker, optimering och utbytesberäkningar vässar vi leveransprecisionen och här är Skogforsk långt framme. För att upprätthålla en hög kompetens i virkestillredning är det också avgörande att coacha våra entreprenörer med kontinuerlig dialog om kvalitetsfrågorna. Relationerna till våra underleverantörer är centrala för att nå framgång.

3. Satsningarna på automation kommer att bära frukt, både utvecklingen mot mer utpräglad automation och i de delautomatiserade förarstöd som nu blir vanligare. Ett bra exempel är nya gallringsstöd, som med hjälp av ny teknik skannar av gallringsbehovet och ger gallringsuppföljning till både föraren och till skogsägaren. Med digitala data och beslutsstöd ser vi också hur planeringen i hela värdekedjan förbättras. Det finns många idéer – här skulle utvecklarna kunna bli bättre på att formulera vilka värden man avser att skapa, och där kan Skogforsk bidra med idéer, stöd och utvärdering.

4. Visst finns det lönsamhetsutmaningar på riksnivå, men vi ser att skogsnettot på typgården i Götaland har legat stabilt runt 1 000 kr/hektar fram till 2021. Sedan dess har skogsnettot stigit till 1 770 kr/hektar.

5. Den största enskilda utmaningen för att upprätthålla ett lönsamt, hållbart skogsbruk. Mer tvingande avverkningar riskerar att driva kostnader samt ge ett sämre sortimentsutfall – det är heller inte säkert att vi kan upprätthålla optimala omloppstider under en övergångsperiod. Tillväxten blir svår att hålla uppe. Kort sagt: både utmanande och kostnadsdrivande.

6. Med tanke på klimatutmaningarna blir skogsträdsförädling för högre resiliens oerhört viktig, här tillkommer behovet av fler förädlade trädslag för ökad riskspridning, ökad resistens mot skadegörare och bättre torktålighet. Vi måste då förbättra ståndortsanpassningen och föryngringsarbetet – för att optimera insatserna behövs också bättre nyttjande av digitala data för precisionsskogsbruk. Automation är också en oerhört viktig utveckling, i drivningen och i hela skogsvårdskedjan. Men vi får inte glömma att säkerställa och utveckla rätt kompetens och skapa en lockande arbetsmiljö.

 

Magnus Bergman, chef för teknik och digitalisering vid SCA skog

1. Tyvärr har de senaste årens kostnadsökningar fortsatt. En svag valuta i kombination med tidigare inflation ger högre maskinpriser och ökade kostnader för insatsvaror samtidigt som produktiviteten står still. Det höjer kostnaderna inom alla delar av verksamheten. En annan fördyrande faktor är de ökade regelkraven som läggs på skogsbruket – det ger ökade planeringskostnader, och allt mer tid läggs på artskyddsfrågor och samråd. Vi tittar framför allt på utvecklingen av kostnaderna inom drivning, skogsvård, vägar och transporter – det är en viktig benchmark för branschen och vi jämför den med vår egen kostnadsutveckling.

2. Framför allt säkerställa att vi tar tillvara volymen sågtimmerråvara och realiserar mesta möjliga värde när vi apterar för våra industrikunder.

3. På kort sikt handlar det om att stötta förarna i att ta tillvara den produktionspotential som finns i dagens maskiner – det hårda gnetet med att jobba smartare och effektivare för att höja produktiviteteten i alla steg. På lite längre sikt är ny teknik som underlättar för förarna viktig, till exempel delautomation, men även inom markberedning och plantering är automation ett viktigt utvecklingssteg. Att utnyttja digitaliseringens nya möjligheter inom planering är också något som kommer att rationalisera och förbättra verksamheten. Jag vill också framhålla att tillgång på kompentent arbetskraft fortsätter att vara en nyckelfaktor – där har SCA nu startat en egen maskinförarutbildning och vi kan konstatera att det finns ett stort intresse att jobba i skogen. Vi hade 215 sökande till 12 platser, vilket är otroligt positivt!

4. En risk kan vara att skogsvårdsambitionerna sjunker ute hos skogsägarna. Det sänker kostnaden i dag men ger långsiktiga negativa konsekvenser, då vi riskerar att tappa framtida tillväxt och koldioxidinbinding.

5. Vi märker av det – tjälperioden har blivit kortare, och det kan leda till längre terrängkörning, ökade väginvesteringar samt högre återställningskostnader. Intensivare regnperioder ger samma negativa effekter på terrängtransport och vägar, medan sommarperioder med torka ökar kostnader för brandriskåtgärder.

6. Ett fortsatt fokus på hur vi kan föryngra skog med hög produktionsförmåga på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. Att utveckla ny teknik och nya arbetssätt kommer att vara fortsatt viktigt.

 

Gabriel Danielsson, representant jordägareförbunder
1. Väntade siffror, men ett utmärkt underlag. Vi triggas att tänka till och göra benchmarking. Viktigast är förstås avverkningskostnaderna och skogsvården. Jag önskar att data kom i januari, så att vi kunde sitta med färska jämförelser när vi granskar våra första månadsbokslut. A och O: optimera de sågbara volymerna. Behåll ett högt stamantal till slutavverkningen, 700–1 100 per hektar: då får markägarna ut sitt högsta netto. Gallringar får inte vara för hårda. Skogforsk gjorde nyss en studie på detta åt Vida, och det var som ljuv musik för mina öron när resultaten presenterades. En klok gallringsregim ger också högre tillväxt.

2. Även här vill jag framhålla att inte gallra för hårt. Minska även förröjningsintensiteten. Förarna är effektiva ändå, och bestånden mår väl av det – undervegetationen bidrar till ett jämnare och svalare lokalklimat. Fortsätt också utvecklingen av de bandgående maskinerna, de är nyckeln till att komma ut och bruka skogen på de känsligare, fuktiga markerna. Med högre energipriser finns det intressanta lövdominerade bestånd på dessa marker som vi vill bruka. Att bredda entreprenörstjänsterna skulle kunna vara intressant, men är inte lätt. Det är brist på kompetens som kan ta för sig av värdekedjan.

3. Det kan ge lägre ambitionsnivåer, men vi ser inte sänkt skogsnetto hos våra kunder.

4. Öka tillväxten genom systematisk användning av förädlat material och nya trädslag. Det också viktigt att utveckla grothanteringen. Bränslena är nu stabila sortiment, men det finns en potential på kostnadssidan.

5. Kostnaderna påverkas av kalamiteter i större omfattning. Vi måste investera i ökad trädslagsblandning och ha rätt trädslag på rätt plats. Vi sätter nu gran under fröträd av tall, och lärk är intressant med sin höga produktion.

6. Först och främst: skogsträdsförädlingen får inte tappa fart. Det handlar också om att fortsätta driva rationaliseringen i skogsvård och drivning. Här ska vi inte glömma planeringen, där digitalisering, drönare och fjärranalys ger oss stora möjligheter. Skogforsk bör också bidra med kunskap för att kompetensutveckla skogens arbetskraft och främja att de stannar i branschen. Skogforsk bör också åta sig utredningar och beredningar för EU-kommissionen, vi behöver vara proaktivare och starkare när det gäller att förse EU med kunskap inom strategiska frågor som berör oss.