Nytt klimat – nya hot?

– När träden blir stressade blir de mer utsatta, säger Iryna Matsiakh. Hon är skogspatolog vid SLU och har bland annat som uppgift att identifiera vilka skadegörare det handlar om när ett skadat bestånd upptäcks.

– En känd svampsjukdom i tall är diplodia. Sedan 2012 har diplodia hittats på spridda platser i landet, från Skåne till Jämtland. Under 2017 hittades skador av diplodia på unga tallbestånd på ett flertal platser och svampsjukdomen ansågs då vara etablerad i Sverige. Förra sommaren upptäckte vi även infektioner av diplodia och sydowia på contortatall i Hälsingland. Den blir, liksom som arter av dothistroma, gremmeniella, lophodermium och lophodermella, alltmer problematisk, troligen för att klimatförändringarna gynnar patogenernas utveckling. Klimatstressen kan även göra att vanligtvis harmlösa svampar blir patogena – stressframkallande faktorer, som torka, hagel, extrema temperaturer eller mekaniska skador, kan trigga angrepp av exempelvis
diplodia.

Tillväxten i Sveriges skogar har vänt nedåt sedan 2011 och de naturliga avgångarna har ökat dramatiskt under de senaste 20 åren, enligt Riksskogstaxeringen. Vilken roll spelar då svampangrepp i detta?

– En del av skadorna kan naturligtvis bero på olika patogena svampar eller insekter som är inblandade i skadekomplexet. Fler sjukdomsutbrott eller symtom kan hittas på platser som har skadats av väder. Vanliga tallbarrssvampar som sydowia förekommer ofta i samband med andra patogena svampar och även skadeinsekter. Symtom från olika arter kan uppträda tillsammans. Vi har sett att de undantagsvis orsakar mycket skada i contortabestånd. På kort sikt är de inte dödliga, men i själva verket vet vi inte mycket om hur potenta de är. Men de påverkar trädets tillväxt och orsakar skador som förhindrar träden från att utveckla virke av hög kvalitet.