Så ska träden rustas!
Det senaste decenniet har Skogforsk intensifierat sin forskning om svampsjukdomar, som rotröta och törskate. Henrik Svennerstam, som leder arbetet med törskatesvampen, beskriver att det finns två strategier för att hantera dessa sjukdomar: skötsel och förädling för ökad resistens.
– Vi vet att skötseln är viktig. Exempelvis bör man undvika att plantera tall på för bördig mark i riskområden för törskate, säger Henrik Svennerstam. Men vi vet också att vissa träd har en högre inneboende motståndskraft mot dessa sjukdomar, och här hoppas vi kunna göra stora framsteg med screeningcentret.
Skadorna kan halveras
Rotröta är i dag den ekonomiskt mest skadliga svampsjukdomen på gran i Sverige. En försiktig beräkning av kvalitets- och tillväxtförlusterna visar att kostnaderna uppgår till minst 750 miljoner kronor per år. Även törskate, som drabbar tall, är ett stort problem för skogsbruket, särskilt i norra Sverige. Under de senaste decennierna har törskateangreppen uppmärksammats mer och förekommer enligt en Skogforskinventering i 87 procent av ungskogarna i Norrbotten.
Trots detta saknas det fortfarande en storskalig metod för att tidigt identifiera vilka träd som har högre motståndskraft mot törskate. För rotröta finns redan en fungerande screeningmetod utvecklad av Sveriges Lantbruksuniveritet (SLU), men nödvändig infrastruktur för storskalig testning av granförädlingspopulationerna saknas.
– I Nordamerika har man i över 50 år använt screening för att selektera tallar som är mer resistenta mot rostsvampar. Angreppen har halveras genom förädling, säger Henrik Svennerstam.
Nu planerar Skogforsk att bygga ett screeningcenter, med förhoppningen att vara igång med storskalig verksamhet någon gång 2026–2027. Centret inrymmer laboratorier och klimatkammare där forskarna kan odla och testa plantor under kontrollerade förhållanden.
– Det är hög tid att skapa en bättre beredskap, säger Henrik Svennerstam. Klimatförändringarna innebär att nya, tidigare okända patogener kan få fäste i våra skogar. Eller att inhemska patogener börjar bete sig annorlunda, till exempel får större utbredningsområden.
– I framtiden kan centret inte bara användas för att bekämpa kända skadegörare, utan också för att möta nya hot, säger Henrik Svennerstam, forskare vid Skogforsk. Vi måste vara redo att hantera det okända – det som kan bli ett problem för framtidens skog.
Långsiktig och bred finansiering
För att byggnationen av ny infrastruktur ska bli verklighet krävs det finansiering och ett arbete pågår där huvudspåret skulle kunna vara en samfinansiering från staten och Skogforsks intressenter, där några av Sveriges största skogsföretag ingår. Byggkostnaden beräknas till cirka 30 miljoner kronor, med årliga driftskostnader på cirka fem miljoner kronor.
Forskningsprojekt som detta kräver långsiktiga åtaganden från både staten och näringen.
– Det är avgörande att vi får ett brett stöd för att bygga och driva den infrastruktur som behövs för att möta framtidens utmaningar, säger Henrik Svennerstam.
Ökade svampangrepp att vänta
Enligt Henrik Svennerstam är törskate ett exempel på en sjukdom som riskerar attöka i omfattning på grund av förändrade klimatförhållanden. Ke Zhang, forskare vid SLU har tillsammans med Henrik Svennerstam modellerat klimatvariabler och sett hur ett varmare och blötare klimat kan gynna svampar som törskate. Detta oroar många i skogsbruket.
– Utifrån våra inventeringar kan vi ännu varken bekräfta eller förkasta devittnesmål från markägare och praktiker om att törskateangreppen har ökat i våra ungskogar men vi måste kunna testa detta systematiskt, säger Henrik Svennerstam.
Snabba upp förädlingsprogrammet
Tidiga tester av motståndskraft hos unga plantor skulle underlätta urvalet av mer resistent material inom Skogforsks förädlingsverksamhet.
– När metoden är fullt utvecklad kommer vi kunna testa tiotusentals plantor varje år, säger Svennerstam. Det gör det möjligt att bedriva grundforskning kring patogener och samtidigt arbeta praktiskt med resistensförädling inom förädlingsprogrammet.