Stubbehandla eller inte?
Text & foto: Elin Fries, Bitzer
Rotröta, orsakad av rottickan (Heterobasidion spp) ,är en av skogsbrukets största utmaningar. Särskilt i södra Sverige medför svampen stora ekonomiska förluster, då den minskar virkesvärdet och försvagar trädens tillväxt.
Saknas forskning
I dag är stubbehandling vid gallring en vedertagen metod för att minska spridningen av rotticka. Metoden innebär att nyavverkade stubbar behandlas för att förhindra nya infektioner. I Sverige används i dag framför allt sporer av pergamentsvamp som appliceras på nyavverkade stubbar för att förhindra nya infektioner. Däremot är frågan om stubbbehandling vid slutavverkning fortfarande osäker.
– Diskussionen om stubbehandling vid slutavverkning pågår fortfarande, men med det kommande fältförsöket hoppas vi få tydliga svar, säger forskaren Mattias Berglund vid Skogforsk, som disputerade på rotrötans spridning och bekämpningsmetoder för snart 20 år sedan.
– Det behövs forskning för att komma bort från spekulationer och få fram faktabaserade rekommendationer. Att en gång för alla avgöra om stubbehandling vid slutavverkning minskar spridningen av rotröta är viktigt för skogsbrukets framtida strategier, säger Mattias Berglund.
– Debatten om stubbehandling vid slutavverkning har pågått i decennier, och risken är stor att den kommer att fortsätta om ingenting görs. Det är dags att investera i långsiktiga fältförsök för att få klara svar om både effekter och lönsamhet, säger Mattias Berglund, forskare vid Skogforsk.
Nya fältförsök i södra Sverige
För att avgöra om stubbehandling vid slutavverkning kan minska rotrötans spridning startar Skogforsk, tillsammans med SLU, ett storskaligt fältförsök. På åtta platser i södra Sverige, under 2024 och 2025, kommer avverkningsytor att delas i två halvor. Den ena halvan behandlas med stubbehandling, medan den andra lämnas obehandlad.
– Det vi hoppas kunna visa är om behandlingen kan minska spridningen av rotticka från en skogsgeneration till nästa. Vi planerar provtagningar tre månader efter behandlingen, efter tio år och vid den första gallringen, förklarar Mattias Berglund. Det här är den empiri vi saknat för att kunna ta välgrundade beslut.
Skogforsk ansvarar för den övergripande ledningen och inventeringarna i fält, medan SLU:s skogspatologer, ledda av Jonas Rönnberg, ansvarar för provtagning och laboratorieanalyser. Den detaljerade studien inkluderar allt från inkubation av stubbprover till att kvantifiera förekomsten av sporinfektioner i behandlade och obehandlade stubbar.
Råd till skogsägare
Den otåliga får dock ge sig till tåls. De första resultaten kommer först om cirka tio år, och den slutgiltiga analysen dröjer två decennier.
– Tills vidare är mitt råd till skogsägare som stubbehandlar vid gallring – se till att täckningsgraden av stubbehandlingspreparatet är hög. I den mån det går bör man även avverka på vintern då sporspridningen inte sker, säger Mattias Berglund.