Vanliga svampar förvandlas till fiender
Text & foto: Sverker Johansson, Bitzer
Utanför Solsona norr om Barcelona sliter en skogsägare utan skyddsutrustning med motorsågen i sommarhettan. Döda tallar, Pinus nigra, faller till marken och upparbetas. Skogsägarens kompis kör efter hand ut stockarna med en timmervagn. Träden har dödats av Diplodia,en vanlig svamp i de spanska skogarna. Men nu har den plötsligt vänt sig mot sina värdträd – och träden dör snabbt när de angrips.
– Det är verkligen en utmaning, säger Mario Beltrán som forskar på multifunktionell skogsskötsel vid Forest Science and Tech Center of Catalonia, CTFC. Vi är lite tagna på sängen, i och med att diplodia finns överallt i skogslandskapet har den potentialen att skada oerhört stora arealer. Vi har länge jobbat hårt med brandförebyggande åtgärder, som vi ser som det verkligt stora hotet. Men nu måste vi plötsligt också integrera det förebyggande arbetet med andra typer av klimatanpassad skogsskötsel för att skydda oss mot den här typen av angrepp. Att blanda trädslag gör
skogen mer motståndskraftig än monokulturer.
Mario Beltrán oroar sig för diplodians plötsliga härjningar.
Oklart varför
Varför diplodiasvampen plötsligt attackerar tallen vet man inte, men problemet anses höra samman med att träden är stressade efter flera års torka, och därmed har lägre motståndskraft.
– Strategin måste vara riskspridning genom ökad trädslagsblandning, menar Mario Beltrán. Här växer till exempel redan ek (ofta Quercus ilex,) som ett lägre skikt i beståndet, och de har ännu inga skadeproblem kopplade till torkan. Det är en utgångspunkt just här. Men lönsamheten för ek är ganska låg och ger i dag mest bränsle och inga långlivade produkter. Även marknaden måste anpassas till ett nytt klimat.
Tuffare klimat väntar
I Spanien finns flera inhemska tallsorter med lite olika ståndortskrav och utbredning, och flera intressanta lövträd, där ekarna är vanligast. Det är en bra start.
– Men skogen tar ju tid på sig, att förändra landskapsbilden till en mer motståndskraftig trädslagsblandning med lägre risk kommer att ta tid. Har vi den tiden? Jag vet inte. Efter tre års torka har 2024 ändå givit en del vårregn. Men mycket talar för ett allt tuffare klimat – och eskalerande skador.