Gallringsuppföljning – snart i var maskin?
Text och foto: Sverker Johansson, Bitzer
Med automatisk gallringsuppföljning har föraren hela tiden koll på gallringsstyrkan och kan löpande kalibrera sin insats. I och med ”slutavverkningen” i stickvägarna får man i praktiken rejäla provytor i varje bestånd. Det ger bra skattningar av vad som står kvar när skördaren fortlöpande mäter det som avverkas.
– För oss är det viktigt att följa upp och stötta gallringslagen och att vi kan använda data för uppdatering av våra register, berättar Ulf Jonsson som är ansvarig för produktionsteknik på Sveaskog. Just hprGallring har varit väldigt viktigt för oss för att nå rätt nivåer på kvarvarande bestånd, och beställningen från planeringssidan är just att det finns ett gallringsbehov och vilken grundyta och uttagsnivåer man ska gallra till på åtgärdsnivå, där det kan finnas flera åtgärder under en trakt. Själva uttagsberäkningen sker dock inte ute hos klienten.
– Nej, det går lite tungt, så underlaget bollas till en server där resultatet beräknas med Skogforsk hprYield och skickas tillbaka, säger Ulf. Röda eller godkända gröna åtgärdsytor visas upp för föraren. Gallringsmallen och gallringsstyrkan är facit.
– Men eftersom det kan finnas både godkända och icke godkända delområden på gallringstrakten så slår vi ihop dem till en beräknad sammanfattande nivå. Resultatet för det kvarvarande beståndet kallar vi slutrapport. Den är ett kvitto på utförda åtgärder och skickas tillbaka till planeringssidan som underlag för ajourhållning av skogsregistret. Internt har Sveaskog även byggt administrativa system där de använder gallringsuppföljningen för att följa trender och bryta ned det på maskinlagen, där man också ser om man behöver utveckla något gäng.
– Jag tycker att vi med hjälp av den här tekniken tagit ett stort kliv när det gäller kvalitetssäkring av gallring. På köpsidan återför vi ännu inga resultat eller data till skogsägarna, men förarna har det ju i maskinerna, menar UlfJansson.
Sex skogsföretag: Så har gallringsuppföljningen slagit igenom
Miriam Nordh, Holmen
– Det är ett etablerat beslutsstöd och det har varit en utmärkt hjälp i kvalitetsarbetet. Jag skulle säga att hprGallring har varit det viktigaste verktyget för att nå rätt grundytor i Holmens gallringar. Vi håller också på att utveckla en modul för automatisk uppföljning av alla maskiner. Vi uppdaterar vårt eget fastighetsregister med resultaten, och de skogsägare som efterfrågar hprData får det. Vi har dock kvar att skapa en applikation för överföring direkt till skogsägarnas skogsbruksplaner.
Axel Eriksson, Billerud
– Beslutsstödet finns i alla maskiner, om det ännu används exakt överallt … där har vi troligen lite kvar. Ännu används det för egen kvalitetssäkring och återrapportering till stora kunder med fastighetsregister som till exempel Bergvik Öst, men det ligger på samma tekniska CGI-plattform som våra enskilda skogsägarkunders planer, så nästa steg blir troligen att kunna uppdatera planerna och ge ett kvitto efter utförd åtgärd.
Stefan Bohlin, Mellanskog
– Mellanskogs entreprenörer är anslutna till ForestLink och där har alla maskiner som kör gallring tillgång till gallringsuppföljning. Det är ett bra beslutsstöd som under pågående gallring hjälper förarna att nå det beställda resultatet. Mellanskog kommer även att kunna ge skogsägaren ett resultat på utförandet av gallringen som till exempel kan användas för att uppdatera skogsbruksplanen. Där är vi dock inte ännu, men det finns med i utvecklingen av Skogstorget, Mellanskogs nya digitala plattform för skogsägare, och kommer troligen under nästa år.
Christer Olofsson, SCA
– Beslutsstödet finns ute på alla gallringslag, om alla ännu använder det har jag inga färska siffror på, men det är förstås vår strävan. Resultatet skickas in till en databas, och därifrån lyfter vi in det i beståndsregistret, så det är inte en helt automatiserad uppdatering. Skogsägarna kommer på sikt att också ha möjligheten att uppdatera sina skogsbruksplaner.
Stefan Ericsson, AB Karl Hedin:
– Det finns ute på gallringslagen, fast om alla förare använder det är jag osäker på. Men de flesta uppskattar det. Till egna skogen skapas ett resultatunderlag av en klipp- och klistrarapport, Forestand-filen och skördarens spårlogg. På köpsidan kan skogarna ofta se mera otypiska och ojämna ut, så där fungerar inte beslutsstödet lika bra, men vi skickar på begäran över en Forestand-fil från trakten för uppdatering av skogsbruksplanen.
Ingemar Berlin, Bergkvist Siljan:
– Vi har svårt att få den utvecklingshjälpen med vår nuvarande leverantör just nu, men vår strävan är att implementera beslutsstödet. I dag får skogsägarna ändå en återkoppling av gallringsresultatet, eftersom våra förare gör en manuell gallringsuppföljning.