Lovande laserlösning nästa steg?
Text: Sverker Johansson, Bitzer
I en Komatsu som rullar utanför Lindesberg sitter Fredric Jelgert och plockar smågran i buketter för att se mera av den tallgallring han jobbar med. Han är skördarförare på Sveaskog och testpilot för ett nytt laserstöd från, Nordic Forestry Automation.
Tre skärmar lyser nedanför frontrutan: Sveaskogs avverkningsstöd Stina med en karta av det utförda arbetet på trakten och hprGallring, en apteringsdator – men också en tredje skärm med en bild av beståndet som en laser på hyttens tak genererar.
Träden, stora som små, ser ut som bruna käppar. Arealen precis framför maskinen är mörk, det betyder att gallringen är godkänd. Lite längre ut i kranområdet är arealen ännu grön, där krävs
ett större uttag för att nå den beställda gallringsstyrkan.
– Alltså, jag är nog för gammal för att ha någon stor nytta av beslutsstöd i det dagliga gallringsjobbet, menar Fredric Jelgert. Jag kan det här. Men samtidigt får man ett kvitto på skärmen, så det är inget som stör. Fast för nybörjare tror jag att det kan vara riktigt värdefullt att få feedback direkt på det här sättet!
hprGallring ger inte Fredric något kvitto i dag, för det finns ingen som helst mobiltäckning i området, och beräkningen sker på Sveaskogs server, som datorn inte når. Den kommer att uppdatera då maskinen får täckning igen. Lasern levererar däremot en ständig bild av beståndet och uttagsnivån.
– Vi har egentligen samma förväntan på laserstödet som på hprGallring i vår teknikplattform Stina: att landa på rätt grundyta, säger Linnea Carlsson som är teknikspecialist på Sveaskog. Men där hprGallring ger en bild av hur man gallrat ger lasern en bild av hur man ska gallra, just där just då, med hänsyn till hur skogen ser ut.
– Vi hoppas också att systemet ska kunna generera en slutrapport med grundyta efter gallring med stickvägsandel, stickvägsavstånd och stickvägsbredd. Data om stickvägarna har även de rutinerade gallringsförarna nytta av i strävan mot sänkt stickvägsandel. Där får vi bara en ganska grov skattning av Stina i dag.
NFA:s laserteknik har enligt Sveaskog rullat på och fungerat väl trots snö och kyla. Sammantaget är Linnea Carlsson nöjd med utfallet:
– Vi kan bättre ta hand om variationer på trakten, vi slipper en diskussion om planerare och förare är oense om rätt grundyteuttag och förarna får den där direkta feedbacken. Vi kan troligen använda det i vissa hyggesfria skötselinsatser och om det sitter på en slutavverkare får vi järnkoll på all hänsyn som lämnas.
– Det finns en teknisk detalj som är viktig att lösa, och det är att systemet måste sortera bort angränsande bestånd, så att vi inte tar in fel data i beräkningarna. Det hoppas vi fungerar inom kort.
Nordic Forestry Automation
NFA är ett relativt nybildat techföretag som satsar på förarstöd i skogsmaskiner, främst för gallring och hyggesfritt skogsbruk, men också för att identifera krökar – ett projekt där man samarbetar med bland annat Skogforsk. Bakom företaget står personer som forskat på AI och självkörande fordon vid kth och lth.
NFA har utvecklat ett förarstöd som med hjälp av laser läser av alla träd runt maskinen ut till cirka 20–30 meters avstånd. Systemet mäter, positionerar och klassificerar alla träd runt maskinen automatiskt och i realtid. Dessutom anges exakta positioner för maskinen och aggregatet.
Systemet ska underlätta för maskinföraren som tar många beslut på egen hand vid gallring – beslut som har stor betydelse för skogens utveckling.
– Att köra skogsmaskin i gallring är ett hantverk som kräver stort fokus och tar många år att bemästra, säger Lars Svensson som är vd för NFA. Sensorbaserade förarstöd ger bättre förutsättningar för föraren att både ta bättre beslut och jobba effektivare.
Data om skogen före och efter skötselåtgärden samlas in löpande och kan levereras tillsammans med en rapport på hur insatsen uppfyller beställningen.
– Det ger också en ökad transparens i affären, menar Lars Svensson. Skogsägaren får en tydlig redovisning av hur skogen såg ut och hur skötselinsatsen utförts. Dessutom blir det enklare för förarna att utföra mer komplicerade skötselinstruktioner som inom hyggesfritt skogsbruk – det är ju ofta en slags gallring, där det finns en önskad metod som ska omföras till ett utförande, och där inte alla förare kan vara experter.
För närvarande finns fem system i kontinuerlig drift på Södra och Sveaskog.