Nya grotprognoser kan öka skogsbränsleuttaget
Text: Elin Fries, Bitzer
Skogforsk har utvecklat ett verktyg för grotprognoser som använder skördardata för att beräkna grotvolymer – grenar och toppar som blir kvar vid avverkning och kan användas som biobränsle. Verktyget används redan av Holmen Skog, Mellanskog, Stora Enso och Sveaskog. Implementering är även på gång hos Södra. Grothögarnas positioner loggas, vilket effektiviserar både planering och skotning.
Anders Krantz, biobränsleledare vid Mellanskog, framhåller att verktyget ger en tydligare helhet i värdekedjan:
– För föraren av en grotskotare är det avgörande att veta var volymerna finns, medan försäljningssidan får bättre kontroll över lagret och leveranserna. Små förbättringar gör stor skillnad när det gäller hanteringen av försörjningskedjan, säger han.
Utmaningar i användningen
Trots framstegen kvarstår en del problem. Prognoserna håller hög kvalitet – Mellanskog fångar cirka 90 procent av volymerna – men entreprenörerna behöver utbildas för att tekniken ska användas korrekt.
Även Sveaskog är nöjda med prognosverktyget.
– Det är ett bra verktyg – det är lätt att hantera för maskinförarna och det sparar tid när skotarförarna ser var groten ligger, säger Susanne Spreer biobränsleansvarig på Sveaskog. Däremot överskattas ofta grotvolymer.
Skillnaden mellan inmätt volym och prognoser är ett känt problem, enligt Raul Fernandez Lacruz, forskare vid Skogforsk.
– Det här skapar osäkerhet. Vi tror att skillnaderna kan bero på att man inte fullt ut använder funktionaliteten i prognosverktyget.
För att få pålitligare prognoser behöver systemet utvärderas i storskalig praktisk drift, säger han.
Ny satsning på mer tillförlitliga prognoser
Därför driver Skogforsk nu ett nytt projekt, finansierat av Energimyndigheten och partnerföretagen, som ska utveckla mer tillförlitliga prognoser. Projektet kommer också att genomföra regionala uppskattningar av potentiella grotvolymer samt utveckla ett beslutsstöd för att hitta bra trakter för grotuttag.
Samarbetet omfattar Holmen Skog, Mellanskog, Stora Enso, Sveaskog, Södra, Jämtkraft och Vattenfall.
Raul Fernandez Lacruz ser en stor potential.
– I stora delar av landet finns en betydande outnyttjad potential för grotuttag, särskilt i Norrland. Enligt de senaste Skogliga konsekvensanalyserna, SKA22, kan grotuttaget öka från dagens cirka nio TWh till uppemot 24 TWh per år. Men för att nå dit krävs bättre prognoser och effektivare arbetssätt, säger han.
Så funkar systemet
När skördaren fäller ett träd samlas automatiskt information om trädets längd och diameter. Forskarnas modeller
har implementerats i en modul, hprCM, vilken beräknar mängden grot som trädet genererar. Skördarföraren anger manuellt om grot läggs i stickvägen vid fällningen i syfte att undvika markskador. GPS-koordinater registreras för att underlätta skotningen, och en digital karta visar grothögarna.
Systemet beräknar bruttomängd och faktisk mängd grot att skota. Den faktiska mängden påverkas av faktorer som terrängförhållanden, markfuktighet, rådande väder och hänsyn.
Fokus i projektet
Det nya utvecklingsprojektet för grotprognoser fokuserar på fem områden:
- Förbättrade volymprognoser: Analys av skördardata och leveransdata för att utveckla exakta prognoser.
- Regionala uppskattningar: Kartläggning av potentialen för grotuttag på regional nivå.
- Beslutsstöd för traktval: Verktyg för att identifiera de mest lönsamma och hållbara trakter för grotuttag.
- Grot från contorta: Studier av mängd och kvalitet från contortabestånd, ett växande sortiment i Sverige.
- Fukthaltsprognoser: Anpassning av modeller för att optimera lagring och användning av grot.
Andra grot-projekt
Grotens påverkan på kolförråd
Projektledare: Monika StrömgrenProjektet undersöker hur kolförrådet i mark och biomassa påverkats av markberedning och grotuttag i fjorton tioåriga bestånd. Tidigare studier indikerar små effekter av markberedning på markens kolförråd, och nu utreds om resultaten kan generaliseras.
Grotens påverkan på produktionsförmåga
Projektledare: Felicia Dahlgren LidmanSkogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga studeras i tre långtidsförsök. Här jämförs effekter på stamtillväxt och kolförråd mellan helträdsskörd (inklusive grot) och stamskörd (där groten lämnas kvar). Projektet undersöker även effekten av näringstillförsel för att säkerställa hållbar biomassa-produktion. Försöken förnyas efter avverkning för att kunna studera effekterna under kommande omloppstid.