Skapar gröna korridorer
Text och foto: Elin Fries, Bitzer
– Vi vill se på förutsättningarna för att ta fram ett kartverktyg där man på landskapsnivå integrerar naturvård i aktivt brukade skogar, vilket kan gynna hotade arter som finns i landskapet, säger PerWesterfelt, forskare vid Skogforsk.
Ett tiotal solexponerade aspar står vid en åkerkant på Uppsala Akademiförvaltnings fastighet, ett par mil öster om Uppsala. Naturvårdsmässigt är de inte anmärkningsvärda: inga rödlistade arter, knappt 20 centimeters diameter och få är över 50 år. Ändå är de viktiga för att binda samman två områden med höga naturvärden.
Här finns potential att skapa en korridor mellan de två värdekärnorna utanför fastigheten. Om lövträden får stå kvar och bli gamla kan de bli en viktig del av landskapet, säger Per Westerfelt.
Gröna korridorer knyter ihop naturvärden
Att knyta ihop landskapets naturvärden med så kallade gröna korridorer blir allt viktigare för att motverka förlust och fragmentering av livsmiljöer. Men det är en utmaning för mindre skogsägare att greppa hur deras hänsynsinsatser kan bidra i ett större sammanhang. Skogforsk och Artdatabanken har därför undersökt möjligheterna att skapa ett kartverktyg som integrerar naturvård i aktivt brukade skogar även över fastighetsgränserna.
– Vi har tagit ett större grepp genom att inte bara se på en fastighet i taget, utan tar med landskapet runt omkring i analysen. På så sätt får vi en bild av hur naturvärden kan kopplas samman och skapa viktiga stråk för hotade arter, säger Per Westerfelt som leder projektet.
Analyser av hela landskapet
Projektet involverade nio fastigheterspridda över Sverige. För varje fastighet kartlades skyddsvärda arter inom fem kilometers radie. Sedan analyserades vilka typer av biotoper dessa arter behöver för att finnas kvar. De här miljöerna kartlades med hjälp av öppna data från svenska myndigheter såsom Naturvårdsverket, Lantmäteriet, Skogsstyrelsen och kommuner. Resultatet presenterades i ett kartformat. Projektet slog fast att en stor andel av de skyddsvärda arterna, särskilt i södra och mellersta Sverige, är beroende av gamla lövträd som står öppet eller halvöppet med god solexponering.
– Precis som den fastigheten vi står på med andra ord, säger Per Westerfelt. I norra Sverige däremot var behovet av gamla barrskogar större.
Beslutsstöd för bättre prioriteringar
Verktyget har fått positiv respons, särskilt för sitt landskapsperspektiv och sin användbarhet i produktionsskog.
– Vi vill göra så mycket nytta som möjligt, men vet inte alltid vad grannfastigheten gör för naturhänsyn. Verktyget hjälper oss att prioritera för att göra en kostnadseffektivare insats, även på landskapsnivå, säger Hannes Lindhagen vid Uppsala Akademiförvaltning.
Metoden har även hjälpt till att identifiera områden där naturvärden kan utvecklas.
– Vi har bra koll på områden med höga naturvärden, men verktyget visade också var vi kan skapa nya. Till exempel avverkade vi granar för att gynna aspar, som nu får mer sol och kan växa sig grövre, säger Hannes Lindhagen som nu hoppas på en kommersiell utveckling av landskapsanalysen som kan dockas med de egna systemen.
– Om man integrerar verktyget som ett kartlager i våra befintliga system skulle det vara otroligt resurseffektivt, menar han.
Potential för vidareutveckling
Trots lovande resultat ser Westerfelt förbättringspotential.
– Det här var ett första försök, och det finns utrymme för förbättringar. I projektet har vi till exempel gjort en förenklad representation av arters miljöer, där viktiga miljöfaktorer saknas, som till exempel död ved, säger Per Westerfelt.
Potentiell användning av landskapskartor
Kartverktyget kan användas för att:
- prioritera naturhänsyn och avsättningar
- skapa förslag på ”gröna korridorer”som binder ihop värdefulla naturområden i landskapet över fastighetsgränserna
- identifiera områden med potential att utveckla naturvärden även på längre sikt
Projektet, finansierat av Landsbygdsprogrammet, är ett samarbete mellan Skogforsk och Artdatabanken