”Varje hörn är lika viktigt”
Text: Sverker Johansson, Bitzer
– Jo, visst gör det jobbet lättare och det blir mera exakt, säger Peter Hornwall. På maskindatorn syns hans stora slutavverkningsskördare som en liten blå pil i hörnet av en stor hänsynsyta med främst ek, asp, björk och insprängd gran som ska lämnas mot åker och betesmark.
I maskindatorn ligger en ny version av Skogforsks Digital naturvårdsuppföljning. En fördel är att mjukvaran nu själv bedömer hur många träd som finns i hänsynsytorna med hjälp av skogliga grunddata som kalibreras med skördardata från objektet. Om hänsynsytan modifieras ritar beslutstödet själv om gränserna, beroende på hur skördaren gått fram.
På kartan syns en fornåker och i terrängen runt maskinen har Peter ställt flera kulturstubbar med Mellanskogs blågula fornminnessnitslar. Längre upp på objektet syns en stiliserad kavelbro och en skalbagge, som symboliserar att död ved lagts in i en hänsynsyta. Och överallt prickar som symboliserar olika virkessortiment och högar av biobränsle. Peter kan lägga in objekt både med spakknapparna och genom att klicka på kartan.
– Det blir kartan. Jag är nog för gammal för att ändra på spakhanteringen, det sitter i ryggmärgen, konstaterar han. Peters synpunkter på gränssnittet och funktionerna landar hos Skogforsk, it-utvecklaren Forest Link och Mellanskogs utvecklingsansvariga. De olika aktörerna bildar en slags triangel, där varje hörn är lika viktigt för att innovationsprocessen ska lyckas. Och i det här fallet ska objekten också fånga upp administrationen: uppdatering, analys och statistik.
– Det är många av våra behov som uppfylls med det här verktyget, menar Stefan Bohlin, som är virkestekniker vid Mellanskog och har arbetat mycket med utvecklingen av Forest Link vid skogsägareföreningen. Dels är det ju ett bra beslutsstöd för maskinförarna, dels underlättar det också vår administration och uppföljning väsentligt!
– Vid miljörevisionerna lägger vi mycket energi på att räkna och beskriva lämnad hänsyn, och det är tidskrävande. Med hjälp av Digital naturvårdsuppföljning fångar vi upp allt, vi effektiviserar arbetet och skiftar från ett granskande arbetssätt till ett verifierande arbetssätt. Det skapar en positiv arbetsmiljö och ökar efterlevnaden av miljöcertifieringen – det blir lätt att göra rätt! Vårt eget hållbarhetsarbete, med flera viktiga miljömål,
blir också mycketenklare att följa upp.
– Våra medlemmar får också en tydlig redovisning av lämnad naturhänsyn och på sikt kan vi föra över dessa data till skogsägarens skogsbruksplan. Att hänsynen finns beskriven i planen gör det också lätt att göra rätt nästa gång vi kommer till en plats, så att hänsynen till natur och fornminnen hänger med när vi ska markbereda eller utföra skogsvård – eller till nästa gång det ska avverkas, förstås. Men när är det dags för Skogforsk att lämna ett utvecklingsprojekt och låta marknaden ta över?
– Det finns ingen definition av när vi ska lämna, menar Björn Hannrup. Men två saker måste vara uppfyllda: vi ska ha evidens på att det fungerar, det vill säga forskningsresultat samt beprövad och beskriven erfarenhet. I begränsad skala, men det är viktigt att vi kommer så långt i testerna att vi får det att fungera som tänkt och att det finns en acceptans för användningen och en utvärdering av ett första gränssnitt.
– Inledningsvis måste vi utveckla en del pedagogik och gränssnitt. Ett första teststeg tog vi med Billerud Skog och CGI, som visade att det fungerade och gjorde nytta. Nu testar vi ytterligare funktionalitet och gränssnitt med Mellanskog, men också med it-leverantören Forest Link. Alla hjälper oss – och sig själva – på den här resan mot produktifiering. Aktörerna bildar en slags triangel, där varje hörn är lika viktigt för att innovationsprocessen ska lyckas. Det innebär också att det finns en förförståelse för beslutstödets möjligheter ute på marknaden, i och med att en rad av våra intressenter följer de här projekten noga.