15 år med transparenta virkesaffärer: Här byter virket ägare i aggregatet
Affären med skogsägaren kan regleras så fort ett objekt är färdigavverkat. Köparen kan utnyttja virket på bästa sätt och affären blir transparent för säljaren.
Text och foto: Sverker Johansson, Bitzer productions
I början av 2000-talet drev Södras styrelse igenom att virkesaffären skulle göras mer transparent för att skogsägaren skulle kunna förstå den. I dag köps en tredjedel av virket – eller ca två miljoner kubikmeter – från skogsägarna via stampris, en affärsmodell som är mer transparent för säljaren och växer i betydelse.
Två gränssnitt
Ett gränssnitt blir två: skogsägarna odlar och säljer träd. Föreningen köper träd och kan optimera förädlingsgraden genom flexibel aptering utan att det påverkar skogsägaren. Det skapar tydlighet och möjligheter. Skogsägarna får veta vilka träd som betalas bäst och vilka defekter som reducerar priset.
– Aptering är något av en djungel för skogsägarna. Med stamprissättning – som vi införde 2012 – vet skogsägarna vad virkespriset baseras på och hur affären landar. Föreningen får samtidigt ett betydligt flexiblare virkesflöde, säger Håkan Benschjöld som leder projektet vid Södra Skog.
Håkan Benschjöld, Södra Skog
Byter ägare i aggregatet
– När virket gått genom avverknings- aggregatet är affären klar och ansvaret har övergått till oss. Vi kan alltså aptera det fritt efter våra behov – och förändras behoven kan vi fritt uppdatera apteringsinstruktionerna under pågående avverkning. Det påverkar inte skogsägarens affär, men vi får bättre utbyte och leveranssäkerhet. Det bidrar i sin tur till ett bättre resultat i värdekedjan och en högre vinstdelning för medlemmarna.
Låg risk för skogsägarna
– Vi tar också över risken: om virke blir kvar i någon rishög, om timmer hamnar i massaveden eller en inmätning dröjer påverkar det inte skogsägaren. Däremot finns det fortfarande en kvalitetsaspekt: är det till exempel röta i det som skulle kunnat bli timmer har vi ett avdrag som vi benämner ej sågbart eller stamfelsved.
Affärsformen snabbar också upp transaktionerna:
– Skogsägaren får slutredovisningen betydligt snabbare än vid ett vanligt avverkningsuppdrag och redovisningen är tydlig i form av en stamfördelningsnota, grupperad efter stammar i diameter- klasser. Och entreprenören får betalt så fort fakturan kommer in.
Varför har ni inte nått upp till mer än en tredjedel av virkesaffärerna, det har snart gått 15 år?
–En anledning är att det inte får vara mer än 10 procent löv i avverkningen enligt Biometria som kröner maskinerna. Men med hjälp av Skogforsk hoppas vi snart kunna förbättra mätningen av löv så vi slipper den begränsningen. Det skulle också öppna för möjligheten att köra gallringar med skördarmätning.
Tradition främsta utmaningen
– Men den främsta utmaningen är att få personal och medlemmar att acceptera en ny affärsmetod. Man ska inte underskatta branschens starka traditioner – det är ganska trögt att implementera nya arbetssätt, säger Håkan Benschjöld luttrat. Så en del av mitt arbete är att åka runt och missionera på våra kontor och på skogsägarmöten.
– Men de många tjänstepersoner som nu jobbar med stampris är väldigt nöjda. Ofta minskar efterarbetet: att skogsägare hör av sig om betalningen, att virke ligger kvar vid bilväg eller att det uppstått sortimentsvandring. När virket ägs av oss och allt är betalat och klart, då finns det inte längre någon risk som belastar medlemmarna. Det uppskattas förstås och skapar inte lika mycket frågor!
Nästa steg: Skördarmätning med stamnetto
Nästa steg i Södras affärsutveckling blir att även kostnaden blir känd för skogsägaren i samband med att avtalet skrivs på. Det kallas skördarmätning med stamnetto och lanseras av Södra under våren, säger Håkan Benschjöld:
– Vi avser att låsa avverkningskostnaden per kubikmeter vid avtalsskrivandet, då blir affären ännu mer transparent.