Åtta verktyg att använda – om ni inte redan gör det!

Text och foto: Sverker Johansson, Bitzer productions

hprHYGGESFRI

Hjälper skördarföraren att balansera uttaget efter aktuell skötselmodell. Till skillnad från i hpr-gallring finns inga stickvägsträd som kan ge en bra bild av hur beståndet ser ut. Istället används laserskanning (skogliga grunddata) för att beskriva volymen, grund-ytan och höjd på skogen innan avverkningen sker. Drar man ifrån volymen som avverkas och mäts av skördaren, får man en prognos över det som står kvar, bland annat i förhållande till skogsvårdslagens §5 och §10. Det sker löpande då föraren kan ladda laserdata från en central databas kontinuerligt under arbetet. Kombinationen gör det möjligt att jobba med mindre beräkningsytor och ändå ge snabbare återkoppling till föraren och bättre beskriva variationen i skogen.

hprNATURVÅRD

Sedan ett par år kan skördarförarna registrera den hänsyn de lämnar – med spaktryckningar registreras högstubbar eller hänsynsträd som stamkoder i produktionsfilen. Föraren får feedback om hur många högstubbar och hänsynsträd som skapas. Men för att fånga den hänsyn som lämnas i kantzoner och större trädgrupper krävs det att man kompletterar med en geografisk analys. Det innebär att hänsynsytor eller kantzoner loggas automatiskt genom att ha koll på var maskinen INTE avverkar. Data om vad som lämnas där hämtas från den nationella data-skanningen och presenteras i kartprogrammet. Om föraren glömmer att registrera till exempel en hänsynsyta, kan man i efterhand klicka i kartan och låta systemet skapa hänsynsytan baserat på vad som avverkats och inte. Alla data skickas rakt in i företagens skogsregister med hjälp av en ny standard för den geografiska informationen, berättar Björn Hannrup:

– Vi tror det är avgörande för ett brett genomslag.

hprFÖRYNGRING

Med skördardata om vilka trädslag som presterat bäst, rötandelar samt data om terräng och markfuktighet genereras auto-matiskt förslag på ståndorter med tillhörande arealer samt en plantbeställning. Allt man behöver är en bra åldersuppskattning av beståndet. Verktyget finns inte än, men är en lågt hängande frukt och särskilt intressant när branschens föryngringar nu uppvisar låg kvalitet.

Med hjälp av dessa data kan plantbeställningen utvecklas så att rätt antal plantor av rätt sort beställs och levereras till rätt plats. En högre precision och upplösning i underlaget till plantbeställningen skulle vara en viktig början och kan även öka transparensen i beställningen mellan markägare, uppdragsgivare och entreprenörer.

hprIMPUTERING

Industrin kräver allt bättre koll på de inre virkesegenskaperna. Sågverken skannar stockarna och positionerar stocken för optimerat sågutbyte. Även massabruken är i ökad utsträckning intresserade av deklarerade råvaruegenskaper för sina leveranser i form av till exempel densitet och fiberlängder. Och det kan skogen snart leverera.

I dag samlas detaljerad information om avverkade träd genom skördardata från avverkade bestånd. hprimputation ger utbytesprognoser för planerade avverkningsbestånd baserat på utfall från historiska skördardata för liknande bestånd, på beståndets ålder samt egenskapsmodeller. Kan även kombineras med modeller för trädegenskaper.

Med de här prognoserna kan man hitta en bra mix av lämpliga bestånd, och på samma sätt minska andelen bestånd med egenskaper som man just nu inte har efterfrågan på.

hprGALLRING

Ett för stort uttag kan ge tillväxtförluster. Ett för litet uttag ger inte avsedd effekt. Med automatisk gallringsuppföljning har föraren hela tiden koll på gallringsstyrkan och kan löpande kalibrera sin insats. I och med ”slutavverkningen” i stickvägarna får man i praktiken rejäla provytor i varje bestånd. Då blir det bra skattningar av vad som står kvar när skördaren fortlöpande mäter det som avverkas.

hprVIRKESVÄRDE

Det var länge sedan produktionsledaren regelbundet fanns ute vid maskinerna. I dag är det en logistiktjänst med placering framför skärmens nyckeltal. De ska se röd flagg om något avviker, till exempel om toppdiametern för timmer plötsligt stiger ute hos ett lag, om de manuella kapen ökar – eller om kapmånen ökar. Dessutom har hprvirkesvärde inneburit ökat fokus på stamfelsveden. I värdekedjan ger det stora värdeökningar för slutprodukterna, något som förhoppningsvis färgar av sig på skogsägarnas virkesvärde.

hprSKOGSBRÄNSLE

När skördaren fäller ett träd genereras mängder av information om längder och diameterprofiler. Utifrån dessa mått och forskarnas modeller går det att räkna ut hur mycket grot som trädet ger. I praktiken tar man inte ut grot från alla träd – det finns områden där det inte lönar sig och mycket grot används för att skydda marken vid dålig bärighet. Skördarföraren anger därför med en knapptryckning vid fällningen när grotanpassning sker. Det är allt som behövs för att få en prognos för den enskilda trakten – och var på hygget volymerna finns.

hprSTAMHÅLLNING

Verktyget som med löpande analyser av varje avverkat träd kontrollerar hur väl skördarmätningen fungerar. Tekniken finns redan på plats ute i maskinerna – den ska bara aktiveras!

Diameterprofilen från skördarmätningen jämförs med en simulerad stamprofil, ett statistiskt belagt ”facit” från en databas med tusentals träd. Algoritmen kvantifierar avvikelser i form av relationen mellan planområden och avsmalning och räknar om det till standardavvikelse för olika diameterklasser.